På resa

Rhône med långa traditioner

I Rhônedalen i sydöstra Frankrike tillverkas balanserade viner med hänsyn till jorden, miljön och områdets historia.

Utsikten från Hermitagekullen är storslagen. Nedanför sluttningarna, som täcks av gröna vinrankor, flyter Rhône­floden.

Vingården Paul Jaboulet Aȋnés exportchef Bertrand Michat berättar om en återvändande korsfarare med kärleksbekymmer som valde att leva som eremit (ermite) på kullen. Enligt sägnen var det han som byggde det lilla kapellet. 

Kullarna kring Rhônefloden användes för vinodling redan på 1200-talet när eremiten bosatte sig på Hermtiage-kullen.

FÖRSOMMAREN HAR VARIT BLÅSIG och kylig i norra Rhônedalen. I dag skiner solen och temperaturen närmar sig trettiostrecket, men för bara några dagar sedan drabbades området av en hagelskur som for illa fram med vinrankorna, som bundits upp för att klara den snåla blåsten. På sluttningarna odlas främst druvan Syrah, som i vissa andra länder går under namnet Shiraz.

De viktigaste blå druvorna i Rhôneomådet är Syrah, Grenache, Mourvèdre och Cinsault och de viktigaste gröna druvorna är Viognier, Marsanne och Roussanne. Bertrand Michat berättar att de gröna druvsorterna trivs bäst på högre höjd insvepta i dimma och moln.

”Gränsen går vid 350–400 meter. Det finns några enstaka odlingar på 420 meters höjd, men därefter är det för kallt för vinrankorna”, säger han. 

”CAVEAU CHAPOUTIER, BONJOUR.” I vinhuset M. Chapoutiers kontor i centrala Tain ringer telefonen stup i kvarten och i butiken på nedre plan botaniserar en grupp ivriga turister bland vinflaskorna. Huset i Tain inrymmer vingårdens huvudkontor, vinkällare, provningslokal och butik.

Vinhuset M. Chapoutiers ägare Michel Chapoutier inledde den biodynamiska odlingen år 1990. M. Chapoutiers affärsdirektör Nelly France berättar att de biodynamiskt odlade vinrankornas självskydd gör dem starka och tåliga. 

”Odlingsmetoden är arbetsdryg när alla arbetsmoment är manuella och plöjningen görs med häst.”

Under skördetiden arbetar hundratals människor på sluttningarna i norra Rhônedalen. I det tunga arbetet ingår att bära ner de skördade druvorna i stora korgar fästade på ryggen. Det går inte att använda transportmaskiner eftersom de skulle glida ner längs de branta sluttningarna. En del av plockarna är utländska gästarbetare. Ledstjärnan för Rhônedalens vinproducenter är naturenlig och biodynamisk odling.

”Välmående vinrankor producerar rena och friska druvor. Om marken impregneras med gifter förlorar den sin livskraft”, säger Bertrand Michat.

VI BEFINNER OSS PÅ VINGÅRDEN Château de Beaucastels odlingsområde i södra Rhônedalen. Matthieu Perrin, som är en av ägarna, plockar upp en slät och rund rödaktig sten och lägger den i min hand. 

Stenen är så varm att den nästan bränner i handflatan. Den värme som stenarna magasinerar under dagen avges till vinrankorna under nattens svala timmar. Matthieu Perrin berättar att värmen i kombination med den leriga jordmånen ger vinet unik struktur och finess.

Vinområdet Rhône, som sträcker sig från Vienne i norr till Avignon i söder, är cirka 250 kilometer långt. Det södra Rhôneområdet skiljer sig från det norra i flera avseende. Den synligaste skillnaden är att druvorna i söder odlas på åkrar och inte på kullar som i norr.

”Närheten till Medelhavet gör att vi har medelhavsklimat medan den norra delen av Rhôneområdet, som påverkas av Alperna, har inlandsklimat.

DE LÅNGA TRADITIONERNA SYNS i Rhôneområdet, som präglas av jordbruk och vinodling. Många av vingårdarna har gått i arv från generation till generation. Finländska Mari de Pins, som driver vingården Château de Montfaucon tillsammans med sin man Rodolphe, berättar att gården tillhört släkten sedan 1750-talet.

”Inställningen är att varje generation har till uppgift att bidra till gårdens historia.”

RHÔNEOMRÅDET UPPVISAR STORA VARIATIONER: Klimatet och jordmånen varierar och varje vintillverkare har sin egen filosofi. Vinhuset M. Chapoutier föredrar endruvsviner, medan vingården Château de Beaucastels Châteauneuf-du-papeviner görs på blandningar av upp till 13 olika druvor. Vilken är då den gemensamma nämnaren hos vinerna från Rhôneområdet? Svaret är att de är prisvärda. 

”De senaste årens lågkonjunktur har lett till att konsumenterna i allt högre grad vill ha prisvärda viner. Trenden har definitivt gagnat Rhônevinerna”, säger Nelly France.

RHÔNEOMRÅDETS VIKTIGASTE DRUVOR:

  • Blå: Syrah, Grenache, Mourvédre och Cinsault.
  • Gröna: Viognier, Roussanne och Marsanne.

VISSTE DU?

De franska appellationerna, som fungerar som kvalitetsgaranti, dikterar bland annat druvinnehållet i vinerna. Röda viner som omfattas av exempelvis appellationen
Côtes du Rhône Villages måste innehålla minst 50 % Grenache och 20 % Syrah och/eller Mourvédre. Vinerna får innehålla högst 20 % andra druvsorter. 

I ALKOS SORTIMENT

  • Alkos standard- och beställningssortiment omfattar för närvarande 54 Rhôneviner, varav 44 är röda och 10 är vita.
  • Alkos försäljning av Rhôneviner uppgår till cirka 320 000 liter per år.
  • USA, Kanada, England och Japan är de viktigaste exportmarknaderna för Rhôneområdets viner.

Text: Päivi Maaniitty
Foto: Sylvain Thomas/AFP, Philippe Martineau, Julie Ray, Serge Chapuis, Lionel Moulet, Leif Weckström, M. Chapoutier

Läs mer om Rhôneområdet i Etiketten 3/2015.