Matfenomen

Etiskt producerat kött direkt från gården

Köttkonsumtion handlar allt oftare om värdeval. Den som köper sitt kött direkt från gården vet exakt varifrån köttet kommer och hur produktionsmiljön ser ut.

Den dräktiga kon av östfinsk lantras (ISK, kyyttö) har flyttats till ett kalvningsbås på gården Ylikallio i Österbotten. Kon och kalven hålls ett par dygn i båset innan de förenas med resten av djuren. De kommande månaderna tillbringar kalven i lösdriftsstallet och på betesvallen.

När kalven är ett drygt år gammal transporteras den till det lokala slakteriet på 30 kilometers avstånd från gården. Efter ankomsten får djuret vila och äta. Följande morgon leder en utbildad slaktare in kalven i ett bedövningsbås, varefter djuret slaktas. Kroppen styckas och köttet förpackas på slakteriet. Det färska köttet levereras till gården som säljer det till kunderna utan mellanhänder.

”Dagens konsumenter vill ha kött och andra livsmedel med kort och känd produktionskedja”, säger forskare Mari Niva från konsumentforskningscentralen vid Helsingfors universitet.

Intresset för livsmedlens ursprung och produktionskedja vaknade på allvar i slutet av 1990-talet. Mari Niva berättar att finländarna redan länge har litat på de inhemska livsmedlens kvalitet och nyttighet, men att diskussionen om bland annat genmodifikationens konsekvenser har lett till viss oro och osäkerhet under de senaste åren.

Gården Ratia Ranch i Askola bedriver ekologisk odling. När byråkratin är avklarad kan köttet från gårdens höglandsboskap, som utfodras med gårdens eget foder, säljas som ekologiskt.

Efter generationsväxlingen för fyra år sedan beslöt gårdens nya ägarpar Asmo och Johanna Ratia att övergå till ekologisk produktion. Etik och ansvar är honnörsord för gårdarna Ratia Ranch och Ylikallio, som båda satsar på välmående djur och direktförsäljning.

”Lönsamheten sammanhänger med djurens välbefinnande – ju bättre djuren mår, desto produktivare �r de”, säger Anne Rintamäki från gården Ylikallio.

Paret Ratias djur slaktas och styckas av ett lokalt slakteri på cirka 50 kilometers avstånd från gården. Det förpackade köttet levereras till gården, där det förvaras i stora frysar tills det säljs till konsumenterna.

Direktförsäljningen innebär att kunderna kan bekanta sig med djuren, gården och produktionsmiljön. Ratia Ranch bedriver ingen egentlig marknadsföring eftersom den så kallade djungeltrumman sprider budskapet om verksamheten.

Gården Ylikallio använder sig av de så kallade REKO-ringarna för närproducerad mat på Facebook. Förkortningen REKO kommer från orden Rejäl Konsumtion. Köttet säljs vid de ringträffar som arrangeras varannan vecka i Karleby och Jakobstad.

”Den bästa erkänslan för gott arbete är dels välmående djur, dels nöjda kunder”, säger Anne Rintamäki. 

De sociala medierna är viktiga också för Ratia Ranch, som nästan dagligen lägger ut bilder och uppgifter om gården på sin Facebooksida. Syftet är att öka transparensen.

”Transparensen är a och o. Det gäller att visa för kunderna och allmänheten att djuren mår bra och behandlas väl”, säger Johanna Ratia.

Enligt Mari Niva handlar direktförsäljning i stor utsträckning om tillit och förtroende. Om kunden känner producenten kan han eller hon i allmänhet lita på att livsmedlen är etiskt producerade och av hög kvalitet.

Ansvaret för djurens välbefinnande, som omfattar bland annat fri rörlighet, torra och rena viloplatser, friskt vatten och foder av hög kvalitet, vilar på gårdarna.

Både Ratia Ranch och gården Ylikallio engagerar sig i slakten. Ylikallio är delägare i det lokala öster­bottniska slakteri som sköter slakten av gårdens djur. Slakteriets breda korridorer, behagligt grönfärgade väggar och ljuddämpande akustikplattor gör miljön stressfri för djuren.

Paret Ratia transporterar sina djur ett åt gången till det närbelägna slakteriet. Asmo och Johanna Ratia har erbjudits möjlighet att närvara vid slakten, men av känslomässiga skäl har de avböjt.

Syftet med kampanjen Köttfri oktober och andra liknande kampanjer är att minska finländarnas köttkonsumtion som har legat på cirka 76 kg per person och år under de senaste åren.

Mari Niva, som undersöker finländarnas mat­vanor, tror att köttkonsumtionen småningom kommer att minska. Genom att välja vegetariska livsmedel bidrar vi till att stävja klimatförändringen.

Finländarna kommer även framöver att äta kött, men valet kommer allt oftare att falla på närproducerade produkter av hög kvalitet.

Text: Anne Kantola, Karoliina Toivakka
Foto: Ylikallion kyyttötila, Ratia Ranch

Artikeln publicerad i Etiketten 1/2016