Personer

Lappland är en inspirationskälla för restaurangägaren

För många är sportlovet årets höjdpunkt. För Jaana Sara, som står för två restauranger på Ylläs, kulminerar året vid en björn som väger hundra kilogram.

När Jaana Sara inledde sin krögarkarriär i norra Finland för 14 år sedan vädrade områdets jägare morgonluft. Den första som knackade på dörren erbjöd paret en oplockad tjäder. Jaana förklarade vänligt men bestämt att de vill ha viltet levererat i köksfärdig form.  

I dag får parets två restauranger – Ylläs Pihvikeisari och Restaurang Sarakka, som är inrymd i en kåta – sina tjädrar, ripor, älgar och björnar i önskad form.  

”Köttet är bäst när björnen väger omkring 100 kg. Kött från större djur har för stark smak.”

Köksmästare Jaana Saras flinka fingrar förvandlar björn, älg, hare, tjäder och ripa till oemotståndliga läckerheter. Till viltet, som är restaurangernas trumfkort, serverar Sara helst ett fylligt och aromrikt rödvin. 

Dagarna blir lätt långa när man tillreder delikatesser av råvaror från den nordliga naturens skafferi. 

”Naturen ger kraft och styrka”, säger Jaana Sara.

Sara njuter av alla årstider. Vintern bjuder på vit snö, stjärnhimmel och sprakande norrsken. På våren vaknar naturen till liv och fjälltopparna badar i ljus. Hösten är en symfoni av stämning, glasklar luft och nästan bedövande färger. 

”Jag älskar hösten och dess färgprakt, vilda örter, bär, svamp och vilt. När jag får min första björn blir jag nästan lyrisk”, säger Jaana Sara.

Jaana och hennes man Tomi Sara träffade varandra år 1989 när de jobbade på samma restaurang i Lappland. Båda ville leva och bo i norra Finland. De gemensamma värderingarna och kärleken till fjällvärlden och dess flora och fauna ledde till att paret beslöt sig för att bli krögare.

Restaurang Pihvikeisari hade serverat nordliga läckerheter redan en längre tid när paret grundade restaurang Sarakka.

När restaurang Sarakka byggdes blev Jaana Sara uppringd av sin syster som berättade om en dröm i vilken Jaana hade fött en dotter invid en gult lysande hjortronmyr.

Jaana Sara hade inte fött någon dotter, men paret hade lagt grunden till en restaurang vars namn återspeglar både ägarparets efternamn och lappländskt kulturarv.

Enligt gammal lappländsk tradition är Sarakka födselns och nyhetens gudinna samt beskyddare av fester och gästabud. Paret Saras restaurang i Ylläs, som slog upp sina dörrar år 2008, har alltså ett träffande namn.

När Jaana Sara var liten strövade hon ofta i Kymmenedalens skog och mark i sällskap med sin mormor Anja. Saras mormor lärde henne odlingens ädla konst och hur man kan använda bland annat älggräs och nässlor.

I dag använder paret Sara naturens gåvor både hemma och i sin restaurangverksamhet: älggrässalva för att lindra ledbesvär, kvanne för att motverka förkylning, nässel- och svampte som energidryck och vilda örter för att sätta piff på diverse rätter.

”En av våra franska gäster berömde nyligen vår crème brûlée. Det var en sann glädje att höra att anrättningen, som vi kryddar med självplockat myskgräs, föll den kräsna gästen i smaken”, säger Sara.

När Jaana Sara vill koppla av och ladda batterierna går hon ut i naturen. Hon plockar själv all den svamp som behövs i restaurangköken, men hjortronen och kråkbären köper paret av lokala plockare.

Jaana Sara arbetar gärna med material från naturen. Hon pryder torgborden och restaurangerna med vackra uppsättningar gjorda av bland annat ljung, ris och kvistar. Ratade pannor, kastruller och fönsterbågar förvandlas till intressanta konstverk i hennes händer.

Paret Sara stortrivs som krögare. Under de hektiska säsongerna så som julen flyger tiden i väg när Jaana, Tomi och deras anställda åker som skottspolingar mellan restaurangerna och fritidshusen för att leverera delikatesser till gästerna.

”Jobbet och rytmen passar mig utmärkt. När jag i framtiden blir mor- och farmor vill jag naturligtvis ha tid för mina barnbarn och då får Tomi och jag kanske tänka om och ordna livet på något annat sätt”, avrundar Jaana Sara.

Text: Terhi Friman
Foto: Kaisa Sirén

Publicerad i Etiketten nr 4/2015