Personer

Tommi Kinnunen kockar mat på vedspis

Författare Tommi Kinnunens prisbelönta debutroman Där vägarna möts (Neljäntienristeys) har nyligen fått en efterföljare i romanen Lopotti. När Kinnunen inte skriver fylls hans dagar av modersmålsundervisning i högstadiet och familjeliv.

Tommi Kinnunen, var lagar du helst mat?

Vi har ett gammalt torp med vedspis på vilken jag kokar soppa och lagar gryträtter. Jag har blivit du med spisen och vet exakt hur många vedklabbar som behövs för olika rätter. Den moderna varmluftsugnen i vårt stadshem är svår att använda.

Vilka drycker tar du med dig till torpet?

Jag brukar be om rödvinstips hos vår Alkobutik när vi är på väg till stugan. Jag väljer gärna vin som inte kommer från något egentligt vinland och som inte är gjort på någon känd druva. Härförleden hade expediten väntat på mig och när jag steg in i butiken kom hon fram till mig och meddelade att hon har ett specialvin som säkert motsvarar mina udda förväntningar.

Vilken roll har maten i dina böcker?

Maten finns med både konkret och symboliskt. I romanen Där vägarna möts finns ett kapitel i vilket dottern kommer hem efter en längre frånvaro. I syfte att värma upp det kyliga förhållandet vill modern bjuda sin dotter på hennes favoriträtt, nämligen potatis med brunsås och ugnsost. Situationen vid matbordet spårar ur, vilket leder till att modern blir sittande ensam med kall mat och brunsås med skinn.

Vad gör du när jobbet går trögt?

När man skriver stöter man ständigt på patrull. I många fall får bokens personer ta över rodret: Nyligen försökte jag få in bokens huvudperson på en krog tre månader, men det lyckades inte. I sådana fall måste man låta kapitlet vila och arbeta på något annat kapitel.

När jag undervisar är responsen omedelbar. Ibland går lektionerna som en dans och ibland fungerar ingenting. Jag brukar förklara för eleverna att alla kan och får misslyckas ibland.

Vilket är ditt framgångsrecept?

Min favoriträtt rensoppa härstammar från min födelseort Kuusamo. Jag älskar röksmak och därför använder jag rökt smältost från ett ysteri i Kuusamo som ingrediens i soppan. Osten finns att köpa i välsorterade dagligvarubutiker landet runt. Soppan är stug- och vedspismat.

När jag äter soppa till lunch sköljer jag ner den med vatten, men när jag har gäster serverarar jag öl till läckerheten. Soppan tarvar naturligtvis bröd som tilltugg. Mitt närbageri i Åbo har förträffligt franskt lantbröd och i Kuusamo brukar jag köpa den lokala delikatessen potatistunnbröd (potturieska).

För min mormor, som älskade mat och matlagning, var det uttalat viktigt att familjen åt hennes mat med god aptit. Hon signalerade sin kärlek till omgivningen genom att servera god mat. I det fallet går jag nog i hennes fotspår.

Text: Anneli Frantti
Foto: Jussi Vierimaa
Publicerad i Etiketten 2/2016