Fakta om produkterna

Vin

De lätta vinerna som framställs av vindruvor delas in i fyra olika typer beroende på färg och bubblighet: rött vin, rosévin, vitt vin och mousserande vin.

Utöver dessa viner räknas fruktvin som en egen grupp. De kan delas in ytterligare i fruktviner och mousserande fruktviner. Dessutom produceras även aromatiserade viner, varav de mest kända är de juligt kryddade glöggerna.

Nästan hälften av allt vin som utvinns från vindruvor blir rött vin. Mer än en tredjedel blir vitt vin, och de resterande knappt 20 procenten blir rosévin, moussserande vin och starkvin.

Rött vin

Rött vin känns igen på den röda färgen, som också kan variera mycket i djup. Även färgnyanserna varierar och berättar samtidigt ungefär hur moget vinet är. Färska viner är violetta till färgen, medan färgen på äldre viner går mer åt brunt.

Något som kännetecknar smaken på rött vin är den sträva smakupplevelsen i munnens slemhinnor som uppstår av tanninerna, alltså garvsyran.

Unga röda viner är fruktiga och ofta intensiva, men när de lagras mjuknar de och utvecklar nya, mogna aromer.

Vitt vin

Vita viner varierar i färg beroende på region, druvsort och ålder och är allt från grönaktiga till gulbruna. Ett friskt vin är ofta gulgrönt till färgen. Färgdjupet beror i huvudsak på ålder, sockernivå och extraheringshalt. Lagring på tunna ger också mer färg.

Vita viner delas in i fyra olika grupper beroende på sötma: torra, halvtorra, halvsöta och söta viner.

Förutom graden av sötma kan man även dela upp vita viner utifrån andra faktorer. Man kan till exempel dela upp dem efter fatton. Dessutom kan en del vita viner innehålla en aning kolsyra.

Rosévin

Roseviner delas precis som vita viner in i fyra olika klasser beroende på grad av sötma. När man fastställer graden av sötma tar man förutom sockerhalten även hänsyn till vinets syrahalt – mycket syra gör att vinet känns torrare i munnen.

Andra faktorer som påverkar rosévinets karaktär är utvecklingsgraden, syrligheten samt ibland en liten mängd tanniner. I vissa roséviner finns även spritsiga eller pärlande element.

Roséviner får sin färg under den korta tid man låter vindruvsskalen jäsa med vinet. Ju längre skalen från de blå druvorna får ligga med, desto kraftigare blir färgen. På samma sätt blir smaken kraftigare.

Mousserande vin

Mouserrande viner delas in i olika grupper beroende på dess grad av sötma. Andra faktorer som skiljer mousserande viner åt är arom, syrlighet, utveckling samt vinets färg, som varierar från ljust gröngult till mörkrött.

Tillverkningsmetoden påverkar i hög utsträckning de mousserande vinernas styrka och sötma. Smaken på vinet ökar i styrka vid sur lie (mognad på bottensatsen), vilket hör till de mest kvalitativa metoderna. Även kolsyran som är så typisk för mousserande viner gör sig bättre ju längre vinet lagras.