Äldre och alkohol

Alkoholkonsumtionen bland personer i pensionsåldern har ökat stadigt sedan mitten av 1980-talet. Orsaken bakom utvecklingen är att man började dricka mer alkohol under 1960- och 1970-talet. De som var unga då har fortsatt med sina alkoholvanor som medelålders och pensionärer.

Av män i åldrarna 65 till 79 år uppger 80 procent att de druckit alkohol under det senaste året. Motsvarande andel för kvinnor i samma ålderskategori är 60 procent.

Fler glas per konsumtionstillfälle under 2000-talet

Personer som närmar sig pensionsåldern eller nyligen passerat åldersstrecket har varit flitigare med att ta en hutt eller flera under 2000-talet. I synnerhet kvinnorna har varit snabba med att förändra sina dryckesvanor. Det är inte fråga om en sporadisk ökning av konsumtionen. En tredjedel av männen och en femtedel av kvinnorna dricker alkohol minst en gång i veckan.

Äldre personer är på väg att bli den största gruppen alkoholkonsumenter

Den förändrade befolkningsstrukturen innebär att var fjärde finländare beräknas vara över 65 år 2030. Dessa äldre kommer att utgöra den största gruppen alkoholkonsumenter både antalsmässigt och sett till köpkraften. De kommer att ha en bättre funktionsförmåga i takt med att livslängden ökar. Vi kan räkna med att det kommer att återspeglas på hur den yngsta gruppen bland de äldre handskas med alkohol. Det är därför motiverat att dela in äldre personer i tre grupper efter deras dryckesvanor och de riskfaktorer som är förknippade med det. Är de ”yngre äldre” som lever ett aktivt liv, ”medeläldre” eller ”äldre äldre”?

Äldre bjuder på en tuff utmaning för missbrukarvården

De äldres ökade konsumtion av alkohol reflekteras i hur mycket och hur ofta de anlitar social- och hälsovårdstjänster. En fjärdedel av missbruksklienterna är över 60 år och nästan var tionde har fyllt 70. Äldre missbruksklienter är en stor utmaning. En tredjedel av klienter över 70 år identifieras vid hembesök.

Alkoholrelaterade dödsfall allt vanligare bland 60–69-åringar

Dödsfall till följd av alkoholskador har ökat bland 60–69-åriga personer. Alkoholrelaterade dödsfall är vanligare bland män, men ökningstakten har varit smabbare bland kvinnor under de senaste årtiondena.  

Alkoholens effekter på funktionsförmågan har individuella variationer

Det är viktigt att komma ihåg att äldre visar stora individuella skillnader när det gäller alkoholens verkningar på hälsan. En del äldre håller sig i god fysisk form långt upp i åldern medan andra förlorar konditionen rätt snabbt när de åldras. Generellt sett tål vi alkohol sämre när vi blir äldre. Det kan vara förnuftigt att dricka mindre eller helt sluta dricka alkohol om man lider av kroniska sjukdomar, slitna leder, besvär i höfter, knän eller fotleder och har försämrat balanssinne. Ett sparsamt intag av alkohol kan å andra sidan ha en positiv inverkan på hjärtkärlsjukdomar. Alkohol förknippas ofta med socialt umgänge som är bra för humöret.

Alkohol och läkemedel är sällan en bra kombination

 Utvecklingen av nya läkemedel är en orsak till att vi lever längre. Många äldre personer använder smärtstillande mediciner som påverkar det centrala nervsystemet, sömnmedel, antidepressiva medel och lugnande medel. Det finns mycket lite kunskap om vilka effekterna kan bli om läkemedel tas tillsammans med alkohol. De kombinerade effekterna är av allt att döma mycket individuella. Man bör vara försiktig med att dricka alkohol när man tar medicin och först rådgöra med den läkare som ordinerat läkemedlet.

Vad är lagom, vad är för mycket?

 Funktionsförmågan hos äldre personer varierar stort och det är svårt att säga var riskgränsen går. Dessutom är det oklart vilka effekterna är av att kombinera läkemedel och alkohol. Social- och hälsovårdsministeriet har gett en rekommendation om högsta mängden alkohol för personer som fyllt 65 år. Det är sju glas (standardenheter) per vecka. Redan ett lägre intag kan leda till negativa överraskningar om en person medicinerar, lider av en eller flera sjukdomar eller har problem med balansen.

Många gör klokt i att helt avstå från alkohol.

Text: Institutet för hälsa och välfärd