Bra att veta om alkohol

Alkoholen i alkoholdryckerna är etylalkohol d.v.s. etanol och dess kemiska formel är C2H50H. Detta anger alkoholmolekylens struktur: den är uppbyggd av grundämnen -kol, väte och syre.

Det finns också andra alkoholer än etanol; dessa kan dock inte användas som drycker. Alkohol förekommer mycket allmänt i naturen och uppkommer då en sockerhaltig vätska jäser genom medverkan av jästsvampar eller bakterier. Jästsvamparna dör emellertid då vätskans alkoholhalt överstiger 15 volym-%*. Därför kan alkoholhalten med hjälp av naturlig jäsning inte bli högre än så. Starkare alkoholdrycker framställs genom destillation.

Ren etylalkohol är en färglös vätska med en brännande smak. Dess kokpunkt är +78 °C och fryspunkt ca -114 °C. Alkohol är något lättare än vatten; en liter väger 790 g. Den löser sig lätt i vatten och är ett effektivt lösningsmedel.

Alkohol och narkotika kallas med ett gemensamt namn rusmedel. Alkohol, precis som en del andra rusmedel, lamslår hjärnans verksamhet och är alltså berusande. En liten mängd alkohol känns stimulerande; den minskar spänningstillstånd och hämningar och kan på så sätt underlätta umgänget människor emellan. Just på den omständigheten bygger bruket av alkohol som sällskapsdryck. Å andra sidan försämras både den fysiska och den mentala funktionsförmågan då alkoholhalten ökar i blodet. Vid återkommande bruk ökar motståndskraften mot alkoholens berusande effekt, med andra ord utvecklas en tolerans.

*Volym-% avser hur många milliliter ren alkohol som ingår i 100 milliliter vätska.