Ansvar

Riskkonsumtion

Alkoholbruk kan orsaka skador som kan vara såväl hälsomässiga, sociala som ekonomiska. Vid måttlig alkoholkonsumtion är risken för skador liten. Men om konsumtionen ökar småningom hamnar man på en nivå där drickandet kan ha skadliga följder. Då har man övergått till riskkonsumtion av alkohol.

Riskgränserna

Gränserna för riskkonsumtion överskrids om en man under en vecka kontinuerligt dricker 24 enheter (en enhet är t.ex. cirka ett glas vin eller en 0,33 l mellanölsflaska) eller mängden som dricks vid ett tillfälle överskrider sju enheter. För kvinnor är riskgränsen för kontinuerlig konsumtion 16 enheter i veckan och fem enheter vid ett tillfälle.

En konsumtionsnivå som överskrider riskgränserna innebär en ökad risk för att drabbas av nästan alla hälsoskador som alkohol orsakar. Risken för bland annat förhöjt blodtryck, hjärnblödning, depression, sömnlöshet och cancer växer snabbt i och med ökat drickande. Också övervikt kan orsakas av stor alkoholkonsumtion.

Faran för att råka ut för olyckor, förgiftning och våld som beror på berusning eller att göra sig skyldig till trafikfylleri ökar om man vid ett tillfälle dricker en mängd som överstiger riskgränsen. Därtill gör baksmällan som följer på drickandet att man mår sämre. Om man uppträder berusad kan det också leda till sociala problem som kan ta sig uttryck i aggression eller andra relationsproblem. Om de sociala skadorna blir allvarliga avspeglas de på hela närmiljön.

Riskgränser för alkoholbruk i enheter för friska vuxna män och kvinnor av genomsnittsvikt

  Vid et tillfälle I veckan
Man 7 24
Kvinna 5 16

Gränserna gäller för friska och normalbyggda vuxna män eller kvinnor i arbetsför ålder, men exempelvis för äldre än gränserna lägre. Gravida kvinnor bör inte använda alkohol alls och det rekommenderas inte heller för unga. Riskgränserna ska inte tolkas som säkerhetsgränser. Det finns inga tröskelvärden.

Gränserna är riktgivande, eftersom alkoholens inverkan är individuell. Konsumtion under riskgränserna kan inte betraktas som ofarlig och säker, för nästan allt alkoholbruk kan förknippas med en liten risk.

Otaliga enskilda faktorer påverkar om man blir berusad och får skador. Sådana faktorer är bland annat kön, ålder, kroppsbyggnad, hälsotillstånd, erfarenhet av alkoholanvändning, genetisk disposition för alkoholpåverkan och eventuell medicinering. Därför är det nästan omöjligt att säga om just jag är en genomsnittsindivid som herr eller fru Medelsvensson som tabellens värden avser. Det kan alltså konstateras om gränserna att de är riktgivande och samtidigt som linjer dragna i sprit.

Problemkonsumtion

Gränserna har härletts ur vetenskaplig litteratur. Exempelvis befolkningsstudier över människors livsstil och hälsotillstånd har gett en uppfattning om förhållandet mellan alkoholbruk och skador som det leder till. Man vet att kontinuerligt alkoholbruk på en viss nivå väsentligt sammanhänger med en ökad risk för exempelvis organskador. Vidare vet man att vid fylledrickande ökar risken för olyckor avsevärt när alkoholmängden i blodet överskrider en promille.

Om alkoholkonsumtionen har lett till identifierbara skador, talar man om skadlig konsumtion. I så fall är drickandet inte längre riskkonsumtion, utan tydligt skadligt och det har förmodligen pågått länge. För att återhämta sig från skadorna krävs att man avsevärt minskar alkoholkonsumtionen eller helt slutar dricka alkohol.

När en person inte längre har kontroll över sitt alkoholbruk lider han eller hon av alkoholberoende (alkoholism). Alkoholberoende konstateras av läkare utifrån vissa symtom. Det krävs i regel vård för att tillfriskna från alkoholberoende.

Riskkonumtion Skadlig konsumtion Beroende
- Riskgränserna överskrids
- Inga skador
- Inget beroende


- Fysiska eller psykiska hälsoskador
- Sociala skador
- Inget beroende


- Symtomen på beroende finns

 

Källa: Institutet för hälsa och välfärd