Bra fostran är bästa rusmedelsfostran

Hela 47 procent av unga människor anser att viljan att leva hälsosamt minskar intresset för alkohol.

Nyheterna om ungdomarnas alkoholvanor ger ett blandat intryck för en som sporadiskt följer med dessa nyheter. Redan i flera år har man berömt den sjunkande trenden för alkoholkonsumtion bland unga. Å andra sidan finns det misstankar om att unga snarare övergått till att använda olagliga rusmedel, vilket medför många nya olägenheter. I medierna rapporteras också om fylletrender bland tonåringar i småstäder.

Enligt statistiken är den kritiska inställningen till alkohol bland minderåriga inte något som följer med dem till vuxenlivet. A-klinikstiftelsens nättjänster för unga Nuortenlinkki och Varjomaailma beställde en opinionsundersökning av Taloustutkimus i syfte att utreda i en hurdan rusmedelskultur vår ungdom växer upp.

Ungdomarnas åsikter får dock vissa av våra mest klichémässiga föreställningar att framstå i en ofördelaktig dager. Ungdomar har inte till exempel i stor skara övergått till cannabis. Under en sjättedel av dem har provat på cannabis. Sammanlagt 20 procent av de unga som använder alkohol berättar att de också använt cannabis, men av dem som använder cannabis säger hela 98 procent att de också dricker. Cannabis har alltså inte ersatt alkohol som ungas prefererade rusmedel.

Viljan att leva hälsosamt minskar intresset för alkohol

De flesta sakkunniga inom social- och hälsovårdssektorn betonar betydelsen av reglering och kontroll för individers val. Endast få unga ansåg dock att den svåra tillgången var en viktig orsak till att avstå från alkohol. Däremot ansåg hela 47 procent att viljan att leva hälsosamt minskar intresset för alkohol. Det anser även många unga som använder rusmedel.

Viljan att leva hälsosamt är en bra och vettig orsak att vara kritisk mot sina egna alkoholvanor. Förutom för oss som talar om rusmedelsfrågor på jobbets vägnar är det också viktigt för andra vuxna att förstå att unga gör sina val relaterade till rusmedel på rationella grunder. Låt oss alltså betrakta unga som subjekt som påverkar sitt liv på vettigt sätt.

Innehållet och tonen samt rentav ordvalet i den offentliga diskussionen påverkar och skapar verkligheten. Det som sägs är sanningen. De finländska dryckesvanorna berör onekligen alla finländare. Om vi felaktigt påstår att unga i allmänhet övergått till cannabis kommer många unga att anse att det är en del av dagens kultur och tar efter. Om vi tillräckligt länge upprepar att kulturen inte kan förändras så kan den inte förändras. Kanske har vi rentav lyckats övertyga våra unga att det är onödigt att ens försöka. Den äldre generationen har beslutat hur även ni bör dricka som vuxna.

Om man som ung anammat en vilja att leva hälsosamt så tycker man att den borde fortsätta i vuxen ålder. Det gör den också, men vid sidan om dyker andra motiverande faktorer upp ungefär vid samma ålder som alkohol blir en lagligt tillgänglig produkt. Vi har en stereotyp bild av att strävan efter att öka ett ännu rätt skört självförtroende och viljan att höra till kompiskretsen orsakar ett socialt tryck att dricka. Av de unga som använder rusmedel medgav dock högst en femtedel att detta var fallet. Det överlägset vanligaste svaret var dock att det är roligt att vara berusad tillsammans med kompisar. Sammanlagt 54 procent var mer eller mindre av samma åsikt.

Många unga upplever att de hamnar i en vuxenroll alltför tidig

Hos en del unga har rusmedelsbruket oroväckande drag vid tröskeln till vuxenlivet. Myndiga unga berättade oftare än minderåriga att de dricker när de känner sig nere, uttråkade eller ångestfyllda. I sådana känslolägen hade över 10 procent av myndiga unga använt alkohol. Enkäten antydde att många unga upplever att de hamnar i en vuxenroll alltför tidigt. Särskilt rörande är att de som haft negativa erfarenheter av sina föräldrars alkoholvanor hoppades mer ofta än andra att föräldrarna skulle fråga hur de mår. De som hade haft den svåraste bakgrunden och som behövde mest stöd hade oftare än andra blivit utan föräldrarnas omsorg.

Vi påverkar ungas rusmedelsbeteende åtminstone genom vårt exempel och språkbruk. Med handling och ord. Den största effekten av våra handlingar och ord har kanske dock det hur vi vill framstå i de ungas ögon. Är vi vuxna och föräldrar som diskuterar, lyssnar, bryr sig och är pålitliga? Bra fostran är bästa rusmedelsfostran. En pålitlig vuxen persons stöd minskar behovet av att dämpa ångesten med rusmedel hos unga vuxna, som fortfarande nästan är barn.

Enligt enkäten är det svårt att hitta en entydig orsak till varför den mer kritiska inställningen till alkohol inte kvarstår i vuxendomen. Kanske vi tänker bakvänt. Kanske vi i stället för att hela tiden oroa oss borde vara glada över att allt fler barn till skillnad från tidigare årtionden inte utsätts för riskerna med alkoholbruk, trots att den sjunkande trenden för den totala alkoholkonsumtionen bland myndiga personer varit måttligare och åtminstone tillfälligt avstannat 2018.

Varje vuxen person kan dock genom sina handlingar och ord försöka se till att vi inte underblåser en berusningsorienterad alkoholkultur eller lär våra barn att alkohol är bra medicin mot sorg och ångest. Se dig alltså i spegeln. Finns det något att rätta till i de beteendemodeller som du sprider? Du vet nog vilka aspekter hos dina alkoholvanor du inte vill att ditt barn ska ta efter. Och hur talar du om alkohol? Läs också den finstilta texten och det som står mellan raderna.

Källa: https://nuortenlinkki.fi/info/aikuistuminen-ja-paihteet-nuorten-kysely-2018 (endast på finska)

Janne Takala

Skribenten Janne Takala (PM) är utvecklingssamordnare för A-klinikstiftelse Lasinen Lapsuus

Senaste #nofilter-blogginlägg