Ta seden dit du kommer? I det allt mer mångfaldiga Finland kräver också rusmedelsfostran känsla för kulturskillnader

I den finländska alkoholpolitiska diskussionen hänvisas ofta till den europeiska dryckeskulturen, och många önskar att den finländska dryckeskulturen skulle utveckla sig i den riktningen. Vi glömmer ofta att det i Finland redan finns olika dryckeskulturer.

Människor som flyttar till Finland tar med sig utöver sitt språk, sina vanor och sin kultur dessutom också sin dryckeskultur.

Exempelvis många immigranter från Mellanöstern och Afrika möter i Finland helt andra alkoholvanor än vad de vant sig vid i sitt hemland. Många av dem med en annan språk- och kulturbakgrund har en övertygelse som helt förbjuder dem att dricka alkohol, och i vissa länder brukar man inte dricka alkohol. För dem är det är en stor kulturskillnad då de märker att alkohol används mycket i Finland. Det som i Finland är normalt är i många länder och kulturer onormalt.

Vuxna som flyttar till Finland bevarar troligen också i Finland sina alkoholvanor och -rutiner och/eller avhåller sig helt från alkohol. Stora kulturkrockar blir det i familjer då familjens unga tar till sig finländska vanor – också dryckesvanor. Unga gör som kompisgänget gör, och även om alkoholbruk i den egna familjen är helt förbjudet, så kan de unga själva börja prova på och dricka alkohol.

De ungas experiment med alkohol kan ha allvarliga följder. Alkohol och andra rusmedel kan vara ett tabu, som man inte talar om i familjen. Då föräldrarna märker att det egna barnet druckit alkohol kan det kännas som en stor skam för dem. Föräldrarna tappar ansiktet i sitt samfund och samfundets press att lösa ärendet också med drastiska åtgärder kan vara stor. Även den unga personen upplever pressen från föräldrarna och samfundet samt kan bli lämnad ensam och har svårt att hitta en lösning på situationen. Den unga personen kan anse att självmord är den enda utvägen.

Känsla för kulturskillnader i rusmedelsfostran och -upplysning

Rusmedelsfostran ska utgå från skapandet av god självkänsla och sociala färdigheter samt dessutom är det viktigt att utöver ungdomarna också involvera föräldrarna i diskussionerna. Under de gemensamma diskussionerna kan man fundera på hur den finländska alkoholkulturen inverkar på ungdomarnas och familjernas liv samt dessutom lär sig föräldrarna att se i hurdant korstryck deras ungdomar lever i. Det är viktigt att föräldrarna vågar bryta mot tabun i sin kultur och diskutera med sina ungdomar om rusmedel.

Det är självklart att vi urfinska rusmedelsfostrare behöver för en kultursensitiv rusmedelsfostran nya metoder och till vår hjälp experter med olika språk- och kulturbakgrunder. Under 2014–2017 genomfördes ånni-projektet som var ett stort steg framåt, men hur länge ska det ta innan vi lär oss att se personer med olika språk- och kulturbakgrunder som en tillgång också inom rusmedelsfostran.

Uttrycket “ta seden dit du kommer” passar inte heller till detta tema. Det ska vara möjligt att bo och leva i Finland, utan att någon ska känna sig tvungen att anamma de finländska dryckesvanorna. Däremot kräver det mer mångfaldiga samhället att också rusmedelsfostran blir mer mångfaldig. Ungdomar med olika bakgrunder kämpar med helt andra saker än de urfinska ungdomarna. Beaktar vår rusmedelsfostran dessa barn och ungdomar? Kan vi förstå och stödja dem på rätt sätt?

Ulla Siimes
Verksamhetsledare

Melody Karvonen
Expert på mångkulturalism

Finlands Föräldraförbund 

Mer information om det avslutade ånni-projektet får du på webbplatsen www.ånni.fi (på finska)

senaste blogginlägg