Retfullt att köpa en plastpåse?

Jag är på väg till butiken och halvvägs märker jag att jag glömt min tygkasse hem, trots mina goda avsikter. Vid kassan köper jag en plastpåse, trots att det förargar mig. Bekant situation?

Under det senaste året har många butikskedjor börjat ta ut en liten avgift för plastpåsar. Vissa föregångarbutiker har till och med helt slutat sälja dem. Många som tröttnat på den överallt förekommande plastkonsumtionen hade i våras en plastfri månad. Att helt undvika plast är med vår nuvarande livsstil överraskande svårt. Visst använder vi också högklassiga föremål, där plasten fyller sin uppgift och vilkas livscykel kan vara tiotals år: tänk exempelvis på designlampor eller möbler.

Men om vi lite anstränger oss kan vi åstadkomma mycket för att minska på plastskräpet. Vi har läst bra tips om hur vi på grönsaksavdelningen klarar oss utan tunna plastpåsar: några bär hela tiden med sig papperspåsar som de återanvänder, andra har sytt tygkassar för just detta ändamål. Vi skulle slippa att förarga oss vid kassan, om vi alltid skulle ha en praktiskt hopvikt köpkasse eller två med oss.

I Finland håller avfallshanteringen en hög nivå – sedan ingången av 2017 har också återvinning av konsumentförpackningsplast blivit möjlig. Av denna orsak märks i vår omgivning inte problemet med plastskräp lika fruktansvärt tydligt som i världshaven. En typisk del av plastproblemet är emellertid att det är omöjligt att mäta den mängd skräp som hamnar i naturen, och därför beaktar olika livscykelkalkyler för miljökonsekvenser inte detta. Visste du exempelvis att en plastkasse vid olika miljöjämförelser av köpkassar anses ha ’återvunnits’, även om den oftast som soppåse slutar i energianvändning? Den mest ekologiska soppåsen är visserligen av plast, men den är en tunn soppåse som kan köpas i rullar, och helst ska den naturligtvis vara tillverkad av återvunnet material.

 

Världen har lyckligtvis på allvar vaknat och insett det eländiga problemet med plastavfall som hamnar i naturen och särskilt i vattendrag. Olika initiativ och beslut för att åtgärda nedskräpningen samt för att stävja det så kallade plastläckaget i framtiden har vidtagits både i företag och på politiskt plan i många länder. Alkos mål i anslutning till plaster omfattar engångsprodukter, och därtill hörande packning av inköp. Vårt mål är att sluta sälja plastkassar före utgången av 2020. En utveckling i rätt riktning märks redan i Alkos butiker: försäljningen av våra plastkassar minskade under januari–juni 2018 med 14 % jämfört med första halvåret 2017. (I Alko har plastkassarna varit avgiftsbelagda sedan 1996, och ifråga om detta har vi inget nytt att berätta.) I stället kommer vi att lansera ersättande produkter; redan under 2018 utvecklar vi nya produkter i vårt urval av sällanköpspåsar. Vi deltar också i utvecklandet av nya rutiner: Alkos butik i Kervo deltar i pilotprojektet Muovipussiton Kerava (sv. Plastpåsefritt Kervo), där målet är att Kervo ska bli den första plastpåsefria staden i Europa. Den nya Alko-butiken i Otnäs i Esbo säljer inte heller plastpåsar.

Vidare har jag i mina vardagskvällsrutiner infört att packa med en tygkasse i min väska, då jag under morgonbrådskan glömmer det alltför lätt. Vad gör du för att slippa köp av plastkassar? Och hurdana alternativ vill du att Alko ska införa i sitt urval av köpkassar i stället för plastkassar?

 

Laura Varpasuo
Skribenten är chef i Alko för hållbar utveckling och hon funderar på engångskulturen såväl med tanke på den personliga konsumtionen som ur industriernas och detaljhandelns synvinkel.

senaste blogginlägg