Vad är trendigt inom rödvin? – Läs producenternas tips från tre olika regioner

Rödvin avsett för lagring i vinkällaren bör vara av hög kvalitet. Åldrandet gör vinet nyanserat, vilket belönar den väntande vinvännen. Å andra sidan främjar dagens trender fräsch fruktighet och friskhet. Tre vinproducenter från Bordeaux, Rioja och Chile berättar hur de tänker.

I Bordeaux produceras långlivade röda viner för lång lagring

Bordeaux är ett av världens mest uppskattade vinområden. Området är bland annat känt för att många av dess viner, trots att de når butikshyllorna som relativt unga, lämpar sig för flera decennier lång lagring.

Vad krävs av ett långlivat vin?

”Vinet bör vara koncentrerat. Producenten får inte vara alltför girig ifråga om skördens storlek. Vidare krävs tanniner och syror som främjar lagringsdugligheten” säger Jonathan Maltus som äger vingården Château Teyssier i Saint-Émilion i Bordeaux.

Jonathan Maltus, som är av brittisk härkomst, blev på 1990-talet berömd som en av Garages-rörelsens förgrundsgestalter. ”Garagevinmakarna” visade att man kan tillverka högklassigt och mycket dyrt vin utan stora ägor och hundraåriga traditioner.

Till en början var vinerna mycket fylliga och ekiga, men så småning­om svalnade intresset för kraftiga ”smakbomber”.

”Allt handlar om mode och trender. När människors smak förändras kommer modet och trenderna till vägs ände”, säger Jonathan Maltus.

Utöver Château Teyssiers gårdsvin tillverkar han flera högt uppskattade lägesspecifika viner. Gården har även produktion i vinhuset Worlds End i Napa Valley i Kalifornien.

Tillverkningen av kvalitets­vin i Bordeaux börjar på vinodlingen

Garagisterna tog i bruk sådan modern framställningsteknik som i dag finns runt om i världen. Tillverkningen av högklassigt ”källarrödvin” är ett sant hantverk som börjar ute på vinodlingen.

Jonathan Maltus berättar att den skörd som används för tillverkning av gårdens lägesspecifika viner begränsas genom grön plockning, vilket innebär att druvorna skördas innan de har mognat helt. Fastän områdets regler tillåter åtta klasar per ranka har hans rankor endast fyra. Detta gör att saften och aromerna koncentreras.

Ju mer koncentrerat vinet är, desto bättre är dess lagringsegenskaper. Lagringen börjar när vinet förs över på ekfat. Teyssiers lägesspecifika viner lagras cirka 18 månader på ekfat, varav 80 procent är nya. Detta är avsevärt mycket mindre än under garageperiod­en när den smakgivande nya eken stod för upp till 200 procent, vilket innebär att vinet flyttades från ny tunna till ny tunna flera gånger under lagringen.

Trots att vinet har lagrats på fat är det ännu inte moget. När toppvinerna från Bordeaux når konsumenterna är de fortfarande unga och betjänta av ytterligare lagring. Jonathan Maltus berättar att hans bästa lägesspecifika viner gagnas av 20–30 års lagring och att Château Teyssiers viner lämpar sig för 5–10 års lagring. Många väljer dock att dricka vinerna långt tidigare.

Den rätta mognadsgraden, det vill säga när ett kvalitetsvin är färdigt att drickas, är delvis en smaksak.

”En ung bordeaux är fruktig men stram, vilket innebär att den bör få mogna på flaska. Engelsmän låter i allmänhet vinet mogna längre än fransmän och amerikaner som gärna dricker vinet som relativt ungt”, säger Jonathan Maltus.

När ett vin mognar på flaska vidgas aromvärlden och mjuknar tanninerna.

”Vinets smak återspeglar dess ålder, vilket är positivt”, avrundar Jonathan Maltus.

Texten fortsätter efter bilderna.

Rödvin från Bordeaux, Rioja och Chile i Alkos sortiment

Alkos sortiment omfattar cirka 2 500 röda viner, varav 100 är från Rioja i Spanien, 150 är från Bordeaux i Frankrike och 200 är från Chile.

Jonathan Maltus (t.h.) blev intresserad av vinbranschen när han vid en middagsbjudning satt bredvid en vinmakare.

I Rioja produceras moget vin

Rioja i norra Spanien är liksom Bordeaux ett klassiskt rödvinsområde. Områdenas viner har många likheter, men åtminstone en sak skiljer dem åt: Riojavinerna lagras längre på fat och flaska än vinerna från Bordeaux.

Under lagringen ger tunnorna vinet ekiga aromer. Den längre lagringen på tunna gör att ekigheten är större i Rioja- än i Bordeauxvinerna.

Vinmakare Maria Barua från vinhuset Bodegas LAN anser att lagringen gagnar konsumenterna.

”En av de största fördelarna med vin från Rioja är att det saluförs först när det kan drickas”, säger hon.

Maria Barua, som har studerat både kemi och enologi, det vill säga vinkunskap, är väl förtrogen med eklagring eftersom hon har forskat i ämnet. Hon berättar att hon under sina 17 år på Bodegas LAN har fått omsätta sina kunskaper och resultat i praktiken.

Alla viner gagnas inte av lång lagring på ekfat. Maria Barua betonar att vin avsett för lagring bör tillverkas av kvalitetsdruvor med tillräcklig syrlighet och hög halt av lagringsstödande polyfenol­er, alltså färgämnen, tanniner och aromämnen.

Lagringen på fat förändrar vinets smak och struktur.

”Ett nytillverkat vin är relativt strävt, men under lagringen blir det lenare. Våra viner, som lagras tre, fyra eller fem år, är färdiga att drickas när de når konsumenterna. Denna egenskap uppskattas av kunderna”, säger Maria Barua.

Under lagringen på ekfat utvecklas vinets karaktär: Den unga ljusa fruktigheten övergår i djupröd mognad. Enligt Maria Baruna främjar lagringen vinets struktur, elegans och mjukhet.

Modernt och traditionellt i Rioja

Producenterna i den traditionella vinregionen Rioja tillverkar olika slags viner. Något tillspetsat kan man säga att den äldre stilens vin är mycket ekigt och något oxiderat, medan den nyare stilens vin är fruktigt och nyansrikt.

”Vår filosofi är att processen börjar på vinodlingen och att vinet bör återspegla växtplatsen. Användningen av ek under lagringen bör anpassas till respektive vin och druvans ursprung. Ektonerna bör accentuera druvans karaktär, inte dölja den. Balansen mellan fruktighet och ekighet är a och o”, betonar Maria Barua.

Reglerna i Rioja delar upp vinerna i olika mognadsklasser med egna kravprofiler. Crianza är det yngsta vinet, reserva är ett äldre vin och gran reserva är det äldsta vinet. Efter lagringen på fat följer lagring på flaska.

”Lagringstiden anpassas till vintypen. Vi tar prover ur faten varannan månad och avgör mognadsgraden. Vi följer klassificeringsreglerna, men vi tillverkar även vin utan åldersmärkning. Alla viner har sin historia och sina särdrag – vår uppgift är att lyfta fram vinets personlighet”, avslutar Maria Barua.

Texten fortsätter efter bilderna.

Maria Barua säger att alla viner inte gagnas av lång lagring.

Chiles rödvinstrender syns i produktionen

Storskalig vinproduktion och vinexport är en relativt ny företeelse i Chile trots att landet har en lång vinhistoria. Det första chilenska vinet anlände till Alko så sent som år 1990, men sedan dess har vinlandets popularitet ökat markant bland de finländska vinkonsumenterna. De chilenska vinerna återspeglar dagens trender.

Den snabba produktionsökningen har medfört påtaglig utveckling. Vinhuset Cono Surs huvudvinmakare Matias Rios berättar att dagens chilenska vinproducenter storsatsar på kvalitet.

”Chile är känt för sina förmånliga och goda viner, men nu vill vi visa värld­en att vi även kan producera verkliga kvalitetsviner”, säger Matias Rios.

Ifråga om rödvinstrender lyfter Matias Rios fram druvan Pinot Noir som har en central ställning i vinhusets produktion. Druvan representerar två viktiga trender, nämligen lättare viner och svalare växtplatser.

”Pinot Noir lämpar sig väl för svala växtplatser: Druvorna ger subtila, friska och syrliga viner”, säger Matias Rios.

Vinhuset Cono Sur, som tillverkar moderna viner, har svala odlingar

bland annat vid kusten och på cirka

1 000 meters höjd över havet. Vinproducenter runt om i världen följer Cono Surs exempel eftersom de fruktiga och lätta vinerna vinner allt mer terräng. Dessutom leder klimatförändringen till att många traditionella växtplatser blir för varma.

”Dagens konsumenter uppskattar balanserade, friskt fruktiga och lättdruckna viner. Förr var robusta, ekiga och fylliga viner i ropet”, säger Matias Rios.

Nyansrikt chilenskt vin med respekt för ursprunget och naturen

Lätta röda viner kan vara både personliga och nyansrika. Fastän dagens trender gynnar unga viner, tillverkas många kvalitetsviner fortfarande så att de lämpar sig för lagring. Cono Surs toppviner gagnas av 5–7 års lagring på flaska.

Personliga viner vinner allt mer terräng och konsumenterna vill att vinet återspeglar sitt ursprung och druvsorten.

Cono Sur experimenterar med nya odlingslokaler och nya druvsorter så som Nebbiolo, Mourvèdre, Sangiovese och Carignan. Vinhuset blandar även olika druvor – ett av vinerna görs på hela åtta druvsorter.

Matias Rios berättar att Cono Sur, vid sidan om innovation och kvalitet, lägger stor vikt vid hållbar utveckling.

Respekt för naturen, hållbar utveckling och ekologisk odling är dagens melodi.

”Dagens människor bryr sig om jorden och klimatet. Om vi inte agerar nu kommer våra barn och barnbarn att lida stort av klimatförändringen. Konsumenternas växande intresse för ekologiskt odlade grödor har lett in vinindustrin på den gröna vägen”, avrundar Matias Rios.

Texten fortsätter efter bilderna.

I de chilenska rödvinerna märker man en fruktig och lättare stil än tidigare. Matias Rios betonar betydelsen av miljöhänsyn.

Klassiska rödvinsdruvor

Cabernet Sauvignon: Ger strukturerade, fokuserade, aromatiska och ofta långlivade viner. Härstammar från Bordeaux, men odlas i dag runt om i världen.

Merlot: En av Bordeaux`viktigaste blanddruvor. Vin gjort på enbart Merlot är mjukare än cabernet. Merlotvin har stor fruktighet men inte samma lagringsegenskaper som cabernet. Druvan är populär runt om i världen.

Pinot Noir: Bourgogneklassiker som är populär också i andra svala områden. Druvan ger relativt lätta men elegant bäriga viner, varav de bästa är fylliga och mycket långlivade.

Syrah: Härstammar från Rhônedalen, men odlas även i andra varma områden. Druvan, som även kallas Shiraz, ger generösa, strukturerade och ofta långlivade viner.

Tempranillo: Riojas viktigaste druva som även odlas i Portugal och utanför Europa. Druvan ger aromatiska och lagringsdugliga viner.

Sangiovese: Den eleganta druvan härstammar från Toscana, men odlas även på andra håll i Italien samt i bland annat USA och Argentina. Vinerna uppvisar stor variation, men är i regel angenämt syrliga, strukturerade, aromatiska, fylliga och lagringsbara.

Nebbiolo: Den eleganta druvan från Piemonte i norra Italien ger aromatiska, angenämt syrliga och tanninrika viner med djup smak. Nebbiolovinerna, som är sällsynta utanför Piemonte, är långlivade och gagnas av lagring.

Text Lasse Pakarinen, foto vingårdarna