Anni Hautala trollar mat av allt hon finner i skafferiet

TV- och radiovärden Anni Hautala har publicerat två kokböcker. Hon följer ofta sina egna recept och strävar efter att använda allt som finns i skafferiet.

Du har många järn i elden. Hur hinner och orkar du med allt?

Jag hinner och orkar förvånansvärt väl. Mitt jobb kan verka mer hektiskt än det är. God mat främjar definitivt orken. I grund och botten är jag en läckergom, men jag äter hälsosamt.

Vilken är din mat- och dryckesfilosofi?

Jag tror på den gyllene medelvägen och i fråga om matlagning följer jag i allmänhet minsta motståndets lag.

I vardagen tar jag gärna genvägar och använder halvfabrikat, men känslan av att lyckas infinner sig när jag följer det långa formuläret. Champagne är min älsklingsdryck och jag använder den gärna i matlagningen: Vad är väl bättre än jordärtskockssoppa spetsad med en skvätt skumpa? Jag tycker om gott vin, men tyvärr får jag lätt huvudvärk av de ädla dryckerna.

Hur blev du matskribent?

För några år sedan deltog jag i tävlingen Master­Chef. Tävlingsframgången kom en stor överraskning. Efter tävlingen blev jag kontaktad av en förläggare som föreslog samarbete. Min föreställning att recepten i en kokbok måste vara fina och avancerade visade sig vara helt fel. Människor vill ha enkel men god mat.

Vad lagar du i ditt eget kök?

När jag lagar mat styrs jag av detsamma som när jag skriver recept, nämligen av vad som råkar finnas i skafferiet. Jag har alltid grädde, ost och curry i skåpet. Ibland slår jag överblivet kaffe i maten. Jag köper ofta reavaror vars bäst före-datum närmar sig och jag får ofta hjälp av mina egna kokböcker när jag planerar familjens middag.

Vilket är ditt framgångsrecept?

Min favoriträtt, skinkfrestelse med mandel­potatis, finns i den nyligen utgivna kokboken Annin ruokakirja 2 (Otava). Receptet blev till när jag stod i beråd att laga mat och trodde att skafferiet och kylskåpet var tomma. Lyckligtvis hittade jag några mandelpotatisar, ett paket nästan utgången skinka, en bit Auraost och grädde. Min strävan är att använda allt som finns i skåpen för att undvika svinn.

Text Jaana Kalliokoski, foto Niclas Mäkelä