Maten smakar bäst tillsammans, säger ungdomsforskare Eila Kauppinen

Ungdomsforskaren Eila Kauppinen har ett passionerat förhållande till mat. Hon lagar läckra middagar och bjuder in vänner i alla åldrar.

Vad vill ni äta nästa gång? Den frågan ställer Eila Kauppinen från Helsingfors titt som tätt i meddelanden till sina guddöttrar, 20-åriga Livi och Luna Pösö. Önskelistan vimlar av internationella smaker: spansk potatissallad, tortilla, tapas eller tagine, marockansk gryta, som Eila låter puttra länge i ugn på låg värme.

Oftast bestämmer hon sig för att laga många rätter och så sitter hon och gästerna och njuter länge tillsammans. Under middagen avhandlas senaste nytt, aktuella ämnen och ibland går debattens vågor höga. Också pojkvännerna liksom Eilas 18-åriga son Ilkka trivs vid matbordet.

“Det är oerhört intressant att samtala med ungdomar. Av dem har jag lärt mig enormt mycket om tolerans och om att göra olika val. De har bra åsikter och kan också argumentera för dem. Unga människor idag är i många avseenden mycket smartare och mer upplysta än vår generation var”, säger Eila.

Barnen har vuxit upp och samtalsämnena har varierat. Gemensamma middagar med guddöttrarnas mamma har hon haft i nästan 20 år. Ofta samlas också systrarnas familjer och vänner runt bordet.

“Matfostran av unga är allas vårt ansvar”

Eila Kauppinen

För Eila är det en hjärtesak att äta tillsammans och det har också en samhällelig betydelse. Kauppinen arbetar på Ungdomsforskningssällskapet, där hon forskar i och utvecklar ungdomsarbete samt matpedagogik som en del av det.

”Gemensamma måltider utvecklar sociala färdigheter, stärker relationer och ger en nödvändig paus i vardagen. Jag anser att matfostran av barn och unga är allas vårt ansvar. Inte som en börda, utan som något som skapar glädje.”

Kauppinen säger att hon med intresse ser fram emot vilka forskningsresultat man småningom kommer att få från pandemitiden. Butikernas försäljningsstatistik visar att matlagningen har ökat. Mjöl- och sockerhyllorna tömdes när finländarna inspirerades att baka.

Stora skillnader i ungas matvanor

Det stör Eila när man hänvisar till ungdomar som en enda grupp. Också bland ungdomar finns det olika personligheter, värderingar och intressen.

”Om vi till exempel tittar på ungas matvanor, så styrs en kanske i sina val av ekologisk hänsyn, en annan av allergier och en tredje av hälso- och utseendeaspekter. Det som också påverkar är var i Finland man bor, familjens ekonomi och hur det pratas om mat hemma.”

Även inställningen till alkohol har förändrats under de senaste åren. Allt fler ungdomar dricker alkohol med måtta eller inte alls.

”Lyckligtvis finns det fler alkoholfria alternativ och bra mocktails idag."

Konsten att laga festmat lärde hon sig hemma

Eila Kauppinen växte själv upp i Helsingfors på 1970- och 1980-talet. Mamma lagade husmanskonst: köttbullar och potatismos, ugnskyckling och ärtsoppa. Pappa jagade och fiskade. Bär, svampar och vilt förvarades i frysen.

”Förr åt man enligt säsong. Idag har butikerna ett enormt utbud av mat. Allt finns att få året om. Finländarna använder också i allt högre grad restaurangtjänster. Vår familj gick ut och åt i stort sett bara på mors dag.”

Eila lärde sig hur man ställer till med matfest redan i barndomshemmet. Vid jul dignade borden av traditionella rätter, på valborg firades mammas födelsedag med många gäster. Hemmet dekorerades med ballonger och bordet dukades med sallader och struvor.

”Jag blev intresserad av matlagning redan som liten. När jag var 40 började jag studera till hushållslärare. Och även om jag nu jobbar inom en organisation, så finns min kärlek till mat kvar. Jag tar matlagning på allvar, men det måste också vara roligt i köket”.

De bästa recepten är reseminnen

Resor har fascinerat Eila sedan barnsben. Hon minns fortfarande när mormor på 1970-talet återvände från en resa till Spanien och hade med sig exotiska frukter och kryddor därifrån. I sin ungdom åkte Eila själv runt i världen som reseguide.

När hon skrev sin doktorsavhandling bodde Eila några månader i Estepona på Spaniens sydkust. Den charmiga lilla staden är omgiven av karga berg och det blänkande havet. Hon imponerades av Andalusiens matkultur.

”Det arabiska inflytandet finns där i form av starka smaker och kryddor, som saffran.”

Varje gång hon hade ätit något särskilt gott på en av de många små tavernorna frågade Eila kocken hur maten hade tillagats. Med sig hem fick hon bland annat receptet på kall tomatsoppa, salmorejo. Soppan görs på tomater, olja, bröd, salt och sherryvinäger. Den kan mycket väl tillagas i förväg och förvaras i kylskåpet.

”Jag gillar Medelhavsmat. Jag kombinerar olika smaker från Italien, Grekland och Turkiet, men serverar amerikansk cheesecake till efterrätt.”

Vi äter tillsammans och delar goda erfarenheter

Eila Kauppinen

Bra matrecept har Eila Kauppinen också samlat till sin son. Och guddöttrarna fick varsitt recepthäfte sammanställt av Eila i 18-årsgåva. Traditionen har fortsatt i form av julkalendrar med recept.

”Jag tycker om att dela med mig av lyckade matupplevelser. Jag blir själv glad när jag får bra recept av vänner.”

Eila anser att det kunde finnas mer gemensam matkultur. Hon minns ett matevenemang i Gumtäkt i Helsingfors, där bekanta och obekanta samlades runt ett långbord för att äta. Var och en hade med sig någon rätt till den gemensamma måltiden.

”Ett sådant jippo är ett fantastiskt sätt att sammanföra till exempel åldringar och ungdomar, eller singlar som inte har sällskap i sin vardag. Maten smakar bäst tillsammans”, konstaterar Eila Kauppinen.

Text Sanna Wallenius, foto Pia Inberg

Eila Kauppinen

Vem: 54-årig ungdomsforskare som bor i Helsingfors med sin 18-åriga son Ilkka.

Motto: "Vi lyckas själva när vi hjälper andra att lyckas."

Karriär: Eila Kauppinen har studerat hushållsvetenskap och pedagogik vid Helsingfors universitet. Hon disputerade 2018 med matpedagogik på ungdomsgårdar som ämne för sin doktorsavhandling. Idag arbetar hon som forskardoktor vid Ungdomsforskningssällskapet.

Läs mer