Chat
Den finländska dryckeskulturen genomgick stora förändringar på 1990-talet: Världen vidgades när vårt land på allvar blev upptaget i den europeiska familjen. Finländarnas vinsmak har blivit känsligare. För några decennier sedan ville vi ha kraftiga smaker, men i dag föredrar vi lättare och mer sofistikerade drycker. Vi uppskattar nyanser och lämnar gärna utrymme för matens smakvärld.
”På 1990-talet började blickarna riktas mot vinländerna i Europa och resten av världen. Vinkonsumtionen ökade, vinhobbyn fick luft under vingarna och intresset för mat och matlagning banade väg för måltidsvinerna. Matprogrammen på TV gav gastronomin en knuff framåt och främjade intresset för mat och dryck från världens alla hörn”, säger Alkos produktkommunikationschef, Master of Wine Taina Vilkuna. Hon har följt med dryckes- och matvanornas utveckling på paradplats under flera årtionden.
Vilkuna berättar att man kunde skönja en gryning redan på 1970-talet när sällskapsresorna gjorde finländarna förtrogna med spanska viner. Vinerna från Iberiska halvön ligger fortfarande finländarna varmt om hjärtat. Kanske vinernas smakvärld får våra tankar att gå från regnet och rusket här hemma till sol och värme?
Den inhemska vinkulturen är beroende av import
I jämförelse med förhållandena i de traditionella vinländerna i Syd- och Mellaneuropa är den finländska vinkulturen fortfarande ung. Eftersom Norden inte lämpar sig för vinodling är kulturen helt beroende av importerade viner. På 1980-talet umgicks finländarna kring halvsöta tyska viner, men redan följande decennium slog de torra vinerna ut sötman.
”Smakvanorna gynnade extrema smaker. Ännu i början av 2000-talet skulle ett gott vin ha kraftiga toner av ek. Visst kan ett ekigt vin vara förnämt, men alltför kraftig eksmak rubbar vinets personlighet och döljer matens aromer. Ekiga viner har fått epitetet den mediokra kockens dröm”, säger Taina Vilkuna.
Många viner med kraftig smak har fått stryka på foten för lättare och elegantare drycker. Alkos smaktyper hjälper konsumenterna att hitta vin som rimmar med de egna preferenserna.
Internationella kändisar påverkar vinkulturen också i Finland
Taina Vilkuna, Master of Wine, berättar att de så kallade vinguruerna har stor inverkan på vinvärlden. Om en namnkunnig expert ger ett vin klassificeringen 99/100 börjar en stor del av världens vinhus tillverka vin med samma profil och egenskaper. Smaktypen blir en trend och vinexpertens åsikter utnyttjas i bland annat marknadsföringen.
”Alla har inte tid eller möjlighet att leta efter vin som sitter rätt i den egna munnen och därför förlitar man sig ofta på artiklar och rekommendationer i tidningar och på nätet. Experternas bedömningar och utlåtanden ger en viss trygghet i vinernas komplexa värld. Eftersom smaken är delad och vi alla är olika, även vinexperterna och vinkritikerna, lönar det sig att låta den egna smaken avgöra.”
Bedömningar i traditionella och sociala medier inverkar på efterfrågan: Ett vin som får beröm tenderar att ta slut i Alkobutikerna i ett nafs. Expediternas rekommendationer av alternativa drycker ljuder för döva öron. Allmänhetens bedömningar är i allmänhet lyckade och de rekommenderade vinerna blir ofta sanna favoriter.
Taina Vilkuna: Finländarna är experimentlystna
Finländarna tillmäter smaken stor betydelse, men det finns även konsumenter som har fäbless för något särskilt område så som Bordeaux i Frankrike eller något särskilt vinhus.
”Chile har redan länge varit ett populärt vinland. Finländarna uppskattar de chilenska röda och vita vinernas runda och mjukt fylliga karaktär och lagom smakrika profil. Vinerna lämpar sig utmärkt som både måltids- och sällskapsdryck.”
Italiensk vinkultur vinner allt mer terräng som vinland. I Finland har de italienska rödvinernas popularitet ökat med nästan 20 procent under de senaste åren och proseccon har tagit hela världen med storm. Taina Vilkuna berättar att man avnjuter det lätta, okomplicerade och relativt förmånliga mousserande vinet efter jobbet, som aperitif, som sällskapsdryck och som måltidsdryck till bland annat tapas. Alla mousserande drycker upplever ett uppsving.
”Ifråga om mousserande viner är Italien och Spanien mäkta populära länder. England är en lovande nykomling: Jordmånen i södra England liknar den i Champagne. Avsaknaden av dominerande vintraditioner gör finländarna till både flexibla och experimentlystna vinkonsumenter.”
Glöm de strikta reglerna
Helheten är mer än delarnas summa. En lyckad kombination av mat och vin förhöjer smakupplevelsen. Få ger sig tid att lagra ett ungt rödvin i flera år, men genom att dekantera drycken lockar man fram vinets aromer och den tanninkaraktär som rimmar med exempelvis kött och ost. Tänk på att människor har olika smak: Servera även andra viner än din egen favorit när du har gäster.
”Om du anser att värden eller värdinnan föredrar viner med alltför kraftig smak kan du överräcka en flaska avkyld champagne när du anländer till festen. Champagne är ingen extremdryck, utan den lämpar sig som måltidsdryck till all slags mat.”
Glöm de strikta reglerna. Till fet fisk kan man med fördel servera ett väl avkylt rödvin. Det viktiga är inte färgen, utan att vinets och matens aromer har samma intensitetsprofil.
”Undvik att servera lätta och nyansrika viner till mat med stark smak. Matens kraftiga aromer tenderar att dölja och undertrycka vinets historier och subtila smakvärld. Servera gärna mat och vin från samma land. Italienska viner rimmar med italienska rätter, franska viner med franska rätter... Ländernas långa gastronomiska historia står som garanti för lyckade kombinationer.”
I Finland är rosévinerna fortfarande säsongsdrycker. Enligt Taina Vilkuna har rosévinerna oförskyllt hamnat i skymundan, de lämpar sig som måltidsdryck till nästan all slags mat.
Text Tarja Västilä Foto Vesa Tyni
