Vinprovningens ABC

När du smakar på ett vin med eftertanke, kan det hända att du upptäcker helt nya dimensioner. Det sker i några enkla steg: titta, dofta, smaka och begrunda.

Ett öppet sinne är viktigt när du ska provsmaka viner. Ta hjälp av ett doft- eller smakminne, det kan vara allt från mormors blåbärssoppa till de kalla stenarna i bastuugnen vid sommarstugan. 

Skriv ner dina iakttagelser, de hjälper dig att formulera din egen bedömning. Spara anteckningarna, du kan ha nytta av dem när du ska förklara för en försäljare på Alko vilka viner du har gillat och varför. Kanske han eller hon kan rekommendera någon liknande dryck i sortimentet? 

Hitta din egen stil. Genom att öppna dina sinnen gör du det lättare för dig att utveckla din egen vinsmak. 

Så här går en vinprovning till i sin allra enklaste form: 

  • Titta – hur djup färg har vinet? Vilken nyans har det?
  • Dofta – hur kraftig doft har vinet? Hurudana aromer har det?
  • Smaka – är aromerna i smaken samma som i doften? Hurudan struktur har vinet? Mjuk, strukturerad – eller kanske till och med hård? Hur fyllig är smaken?
  • Begrunda – vad skulle vinet passa till, vad kunde vara ett lämpligt smakpar? Tycker du om vinet, varför? 

Alla dessa skeden kan du naturligtvis analysera ännu mer grundligt. Förbered dig för vinprovningens olika skeden: 

Titta – utseende 

Titta rödvin

Du kan ana en del av vinets egenskaper bara genom att titta på det. Luta glaset och håll det gärna mot en vit vägg när du undersöker det. 

Hur djup färg har vinet? 

Rik färg kan vara ett tecken på att vinet är fylligt. Det stämmer inte alltid, eftersom färgmängden varierar mellan olika druvsorter. 

Vilken färgnyans har vinet? 

Ett ungt rött vin är ofta rödviolett, men nyansen blir brunare och ljusare med åldern. 

Ett ungt vitt vin har en skir gröngul ton som förändras med tiden och blir gul, eller till och med brun. Samtidigt blir nyansen djupare. 

Ett klart ljusrött rosévin kan med tiden förändras och få en orange färg. För en del roséviner sker övergången till orange redan i ungdomen. 

Är vinet grumligt eller finns det fällning i vinet? 

Förr räknades de här vinerna som defekta, men naturviner är ett exempel på viner som ofta är ofiltrerade och därför grumliga. 

Fällning kan bero på att vinet inte har filtrerats, eller att det har åldrats i flaska. 

Är det bubblor i vinet? 

Det kan finnas lite bubblor i vinet, även om det inte är ett mousserande vin. Skira bubblor i vitt vin avslöjar att vinet är färskt. 

Många använder ögonmåttet för att analysera bubbligheten i mousserande vin, men glaset har också stor betydelse. Det är därför bättre att bedöma bubbligheten utgående från munkänslan. 

Dofta – doft 

Nu är det dags för en av vinprovningens roligaste moment, att dofta på vinet. Luktsinnet är det bästa verktyget för att uppleva aromer. Sniffa gärna ordentligt med näsan i glaset, och låt undersökningen ta lite tid. Analysen av aromerna kräver nämligen lite eftertanke. 

Snurra också vinet i glaset. Känn efter, hur rörelsen förstärker vinets aromvärld. 

Hur kraftig doft har vinet? 

I en del viner är doften nästan gömd, medan den i andra viner kan vara så intensiv att aromerna nästan hoppar upp i näsan. 

Hurudana aromer finns i viner? 

Ibland framträder endast enkla fruktiga eller bäriga aromer, andra gånger kan man urskilja en rad olika nyanser. 

Aromer kan vinet få från druvan eller från tillverkningsprocessen: 

  • Aromer från druvor kan till exempel vara olika frukter, bär, blommor, växter (t.ex. gräs), örter (t.ex. mynta) eller kryddor (t.ex. peppar). Listan är oändlig.
  • Jäsning och andra moment i vintillverkningen kan lämna spår i vinet, exempelvis nyanser av smör, honung, alkoholsyra, banan eller jästsmak.
  • Mognadsprocessen kan i sin tur ge vinet ekiga, kryddiga, nötiga eller oxiderade aromer. Om de oxiderade aromerna dominerar tyder det på att vinet är defekt. 

Hur känns aromen av ett moget vin? 

Vinets ålder kan du gissa utgående från doften. När vinet åldras tonas aromer av färska frukter ner. I stället framträder nyanser av exempelvis torkade frukter och andra aromer som mognadsprocessen ger. 

Det franska ordet bouquet används ibland för att beskriva den nyansrika arompalett som ett åldrat vin bjuder på. 

Smaka – smak 

 

Ta en liten klunk vin i munnen. Skölj vinet i munnen och om du vill kan du öppna munnen försiktigt och släppa in lite luft mellan läpparna. Efter det här spottar proffsen ut vinet. 

Fundera på vinets struktur när du smakar. En hög halt av syra och tanniner gör vinet strukturerat eller rentav hårt, medan en liten sockermängd kan räcka för att runda av vinet och göra det riktigt mjukt. Hur fylligt känns vinet? 

Surhet 

Viner har en naturlig surhet som härstammar från druvan. Syrahalten varierar beroende på druvsort, region och tillverkningsmetod. 

I munnen känns surhet som en aptitretande fräschör som svävar på tungan. 

Surhet kan du till exempel bedöma med hjälp av skalan som används för vita viner på Alko: låg syra, medelhög syra, hög syra, mycket hög syra. 

Tanninhalt 

Tanninhalten känner du i form av en strävhet i munnen. Tanniner förekommer främst i rödvin, de lakas ur druvskalen samtidigt som färgen. 

Smaken av tanniner skiljer sig från andra syror: där var surheten ökar utsöndringen av saliv, torkar tanninhalten munnen och den känns främst ovanpå tungan. En hög tanninhalt kan till och med få tandköttet att dra ihop sig. 

Tanninhalten kan du till exempel bedöma med hjälp av skalan som används för röda viner på Alko: låga tanniner, medelhöga tanniner, höga tanniner och mycket höga tanniner. 

Sötma 

Socker gör vinet mer fylligt och balanserar upp en eventuell hög syrlighet. Sötma hittas oftast i vitt vin, rosévin och mousserande vin, men det kan också förekomma en liten mängd socker i rött vin. 

På Alko graderas sötman i vitt vin och rosévin enligt skalan: torr, halvtorr, halvsöt, söt. När det gäller mousserande vin används fortfarande uttrycket “mycket torr” i början av skalan. 

Alkoholhalt 

Känns det som att vinet innehåller mycket alkohol? Det ökar i sin tur vinets fyllighet. 

Aromernas styrka 

Hur kraftigt känner du vinets aromer i munnen? Är det samma aromer som du kände när du doftade på vinet, eller bjuder smaken på någon överraskning? 

Bubblighet 

Om det finns bubblor i vinet, hur känns de i munnen? Mousserande vin av hög kvalitet har rikligt med bubblor som känns små. 

Smakens längd 

Hur länge dröjer sig vinets smak kvar i munnen? Ju mer intensivt och fylligt vinet är, desto längre håller smaken. 

Fyllighet 

Vinets fyllighet är en helhet som formas av flera olika element i smaken. Den kan du exempelvis bedöma enligt skalan: lätt, medelfyllig, fyllig, mycket fyllig. 

Begrunda – beslut
 

I slutet av provningen kan du sammanfatta dina iakttagelser. Du kan till exempel fundera på: 

  • Upplever du att vinet är balanserat?
  • Hur mycket har du att säga om vinet? Olika viner passar för olika tillfällen – ett friskt, rätt simpelt vin gör sig bra som sällskapsdryck, medan ett mer strukturerat vin fungerar utmärkt som matdryck, meditationsvin eller som sådant när du vill ha ett diskussionsämne eller en ny upplevelse.
  • I vilket sammanhang skulle du välja det här vinet? Fundera till exempel på med vilka maträtter skulle du öppna det?
  • Vad tycker du själv om vinet, och varför? Kommer du att köpa det igen? 

Exempel 

Anteckningar från en vinprovning göras på många olika sätt. En kan skriva ner alla iakttagelser på en lång lista. En annan kan koncentrera sig på de allra viktigaste punkterna eller kanske enbart ge vinet ett plus eller minus. 

Nu testar vi ett fiktivt vitt vin från Nya Zeeland gjort på druvan sauvignon blanc: 

  • Rätt så tunt, gröngul färg
  • Kraftig doft, med inslag av krusbär, blad från svarta vinbär, grönt äpple, lime och mineralitet, som påminner lite om fuktiga stenar. Vinet har en färsk och frisk doft.
  • Smaken är syrlig, torr och aromrik. Den dröjer sig kvar i munnen rätt länge, och vinet känns väldigt fylligt för att vara ett vitt vin.
  • I sin helhet är detta ett friskt vin som får det att vattnas i munnen, och som skulle passa fint tillsammans med sallad eller skaldjur.


Och hur skulle vi då beskriva ett fiktivt rött vin från Australien gjort på druva shiraz? 

  • Djup, mörklila färg.
  • Kraftig doft, med inslag av körsbärssylt, mogna röda vinbär, plommon och kryddor som nejlika, svartpeppar samt en kolaaktig ekighet. Vinet känns rätt ungt, men det har troligen lagrats på tunnor.
  • Både syror och tanniner känns i smaken, men vinet känns ändå inte alls hårt. Vinet är torrt, och det är samma generösa aromer i smaken som i doften. Smaken är långvarig och mycket fyllig.