Mångsidiga Veneto

Druvan Corvina  

I Bardolino öster om Gardasjön produceras populära rödviner med samma namn.  Områdets roséviner heter Chiaretto.      

De nästan genomskinligt röda Bardolinovinerna, som hör till världens lättaste rödviner, lämpar sig utmärkt till bland annat kyckling-, fisk- och pastarätter.  

Både Bardolino- och Chiarettovinerna görs på den mångsidiga druvan Corvina, som också ger fylliga och mörka Amaroneviner med en alkoholhalt på upp till 15 procent.    

Bardolinovinernas alkoholhalt är relativt låg, nämligen cirka 12,5 procent. Franco Cristoforetti berättar att den låga alkoholhalten återspeglar områdets klimat: Luften från bergen gör nätterna svala. Gardasjön bidrar också till det svala klimatet.     

Chiaretton uppmärksammas

Producenterna utvecklar fortlöpande Bardolinovinerna och uppmärksammar också områdets Chiarettoviner. Målsättningen är att göra Chiaretton lika känd som det mousserande vinet prosecco, berättar kommunikationschef Angelo Peretti från Bardolinos vinproducenter.  

”Vi använder de bästa druvorna för produktion av rödvin. Siktet är inställt på eleganta och lätta viner som är både förmånliga och av så hög kvalitet att de kan lagras 6–7 år”, säger han.

Målsättningen gällande Chiaretto är att producera så ljusa viner att de klart och tydligt skiljer sig från Bardolinovinerrna. Färgen hos rödviner och roséviner härstammar från druvskalen. Ju kortare tid det jäsande vinet är i kontakt med skalen, desto ljusare blir det.  

Classico och traditionell Soave

I det kuperade landskapet några mil öster om Gardasjön finns vinområdet Soave. Den stämningsfulla staden Soave, som ligger mitt i området, omges av krenelerade murar.  

Termen classico, som används ifråga om Soaveviner och många andra italienska viner, syftar på produktionsområdets kuperade natur.  

Enolog Giovanni Ponchia från Soaves vinproducenter gör en klar skillnad mellan classico och traditionella Soaveviner.

”De traditionella lättillgängliga Soavevinerna, som produceras av druvor som har vuxit på bördig flack mark, bör drickas vid 1–2 års ålder. Classicovinerna, som görs på druvor som har vuxit på sluttningarna, är nyansrikare än de traditionella vinerna och kan ofta lagras upp till tio år”, säger han.   

Garganega är den viktigaste druvan i området Soave. Giovanni Ponchia berättar att den inte är särskilt aromatiskt och att den får sin speciella karaktär av den vulkaniska marken. Ljus- och temperaturförhållandena och odlingsmarkens sammansättning varierar mellan vinodlingarna, vilket ger vinerna unika egenskaper.  

”Vinerna är lätta att känna igen – både odlingarna och odlarna går att identifiera vid en blindtest”, säger han.

Toner av mandel

En av Dal Ceros odlingar i Roncà i östra delen av Soave är belägen på en gammal vulkan mitt emellan två andra vulkaner. Francesca Dal Cero berättar att jordmånen utgörs av lera samt grå och svart lava.

”Marken ger vinet dess speciella karaktär – djup färg och fyllig smak med toner av mogen frukt och mandel”, säger hon.

Utöver garganega odlar Dal Cero bland annat druvan Pinot Grigio, som används för tillverkning av lättdruckna viner.

”De fruktiga och blommiga pinot grigio-vinerna lämpar sig utmärkt till förrätter. Soaven från odlingen Runcata, som är intensiv och mineralaktig, rimmar med bland annat lax, torsk, kyckling och svamprisotto”, avrundar Francesca Dal Cero.  

Druvor och vita viner

I Veneto produceras flera vita viner som lämpar sig som aperitif eller buffédryck. De fruktiga och lätta vinerna bör drickas som unga och serveras väl avkylda. 

Pinot Grigio motsvarar druvan Pinot Gris (Alsace), men den ger ett syrligare och lättare vin. Liknande vita viner tillverkas av druvorna Pinot Bianco och Chardonnay.  

Många av områdets vita viner görs på druvan Garganega. Flera IGT Veneto- och IGT delle Venezie-viner tillverkas av Garganega.

De vita vinerna Bianco di Custoza och Lugana tillverkas söder om Gardasjön av druvorna Garganega och Trebbiano.  

I bland annat Piave tillverkar man vita viner av druvan Verduzzo.

Det mousserande vinet prosecco framställs av druvan Glera.