Humlen är själen i ölet
Bitterämnen i humle balanserar den sötma som malten ger och bidrar med subtila aromer. Humlen gör också att ölet håller sig bättre och medverkar till ett stabilare skum.
Man känner till tiotals olika humlesorter. Varje sort har ett eget aromspektrum som lämpar sig för olika syften.
Humlen ger ölet dess beska som känns i främre delen av munnen. Den innehåller dessutom aromer som upplevs i näsan. Därför talar man om bitterhumling och aromhumling av öl.
När humle tillsätts i början av kokningen får ölet beska eller bitterhet som balanserar den söta maltsmaken. Humle som tillsätts i slutet av koket bidrar med aromer. Om humle läggs i för tidigt försvinner aromerna med den ånga som bildas.
I synnerhet småbryggerier tillämpar torrhumlingsmetoden förutom bitterhumling och aromhumling. Vid torrhumling tillsätts humlen medan jäsningen pågår eller efter att den stannat av. Ölet tar lätt upp aromer från humlen – inslag av grapefrukt och citrus, kryddiga eller örtiga toner.
Olika humlesorter och humlearomer
|
Saaz (Tjeckien) |
diskret beska, mild blommighet |
|
Perle (Tyskland) |
ren beska, skarpare än i Saaz |
|
Cascade (USA) |
toner av grapefrukt och citrus |
|
Golding (Storbritannien) |
fruktighet |
