Så här har finländarna ätit under hundra år

1950-talet: läckert och gott

När ransoneringskorten försvann började finländarna konsumera som aldrig förr och när kafferansoneringen avskaffades år 1954 blev vetebullen mäkta populär i de finländska hemmen. Kostrekommendationer var ett okänt begrepp. Man konsumerade gladeligen socker och veteprodukter, vilket småningom ledde till ökande övervikt.

Allt fler kvinnor arbetade utanför hemmet, vilket ökade intresset för halvfabrikat och färdigmat. Importen och försäljningen av bland annat bananer och citrusfrukter ökade.

1960-talet: dryckeskulturen mångsidigare

I början av 1960-talet började finländarna konsumera juice och läskedrycker och i takt med att den inhemska produktionen ökade blev dryckerna allt vanligare i butikshyllan. År 1969 avreglerades försäljningen av mellanöl. Samtidigt ökade finländarnas intresse för vin.

Urbaniseringen tilltog, livsmedelsindustrin växte, tillverkningen av halvfabrikat och färdigmat ökade, de så kallade kolonialvaruaffärerna blev renodlade mataffärer och arbetsplatsbespisningen och restaurangbesöken blev vanligare. Kylskåpen och frysarna dök upp i de finländska hemmen, vilket avsevärt underlättade förvaringen av livsmedel.

1970-talet: hälsomedvetenheten ökade

I början av 1970-talet slog de första supermarketarna upp sina dörrar. På landsbygden var butiksbilen en vanlig syn. Allt fler finländare drabbades av övervikt och hjärt- och kärlsjukdomar. Småningom ökade hälsomedvetenheten och år 1972 inleddes det folkhälsoinriktade Norra Karelen-projektet. Finländarna fick lära sig att undvika salt, hårda fetter och rökning.

Konsumtionen av fettfri mjölk, grönsaker och kyckling ökade. Tomat och gurka kunde köpas året runt.

1980-talet: mat som hobby

Kostcirkeln och de första kostrekommendationerna publicerades år 1987. Urvalet av färdigmat ökade. Affärerna började saluföra bland annat nuggets och färdigpizza. Produkter med låg fetthalt, alltså lättprodukter, blev allt vanligare i butikshyllan. Under veckosluten lagade man mat med större hängivelse än på vardagarna.

I många hem blev matlagningen en hobby i vilken även männen deltog. Man lagade med förtjusning amerikanska, kinesiska och andra internationella rätter.

1990-talet: öl och vin till maten

När Finland gick med i EU ökade utbudet av importerade varor dramatiskt. Matprogrammen i TV gjorde finländarna förtrogna med internationella mat- och vintrender. Mikrougnarna blev allt vanligare, vilket möjliggjorde olika mattider inom familjen. Medvetenheten om bland annat laktosintolernas och keliaki skapade nya kostvanor och ökade utbudet av speciallivsmedel i affärerna.

Alkobutikerna blev snabbköp, öl, cider och longdrink dök upp i butikernas och kioskernas hyllor och finländarna började använda öl och vin som måltidsdryck framför allt under veckosluten.

2000-talet: klimatförändringen steg in i  matdiskussionen

Decenniet präglades av individuell kost och individuella måltidslösningar. Mat som hobby blev en trend, som fortgår än i dag. Klimatförändringen steg in matdiskussionen, närproducerat blev ett begrepp och ekologiska livsmedel var på allas läppar.

Livsmedelsforskningen blev allt viktigare, livsmedelssäkerheten tillmättes allt större betydelse och de så kallade funktionella livsmedlen (mervärdeslivsmedlen) växte fram. Finländarnas intresse för vin ökade och småningom passerade rödvinet de vita vinerna.

2010-talet: kosten återspeglar vår värdebild

I dag återspeglar kosten och matvanorna i stor utsträckning vår värdebild: Ohälsosamma och oetiskt producerade livsmedel ratas. Man kan faktiskt tala om en ”fri-diet”: laktosfritt, vetefritt, köttfritt, mjölkfritt... Närproducerade inhemska livsmedel står högt i kurs. Import och massproduktion bedöms utgående från etiska värden.

De nya dieterna och kostvalen har påverkat familjemåltiderna och andra gemensamma måltider. Mousserande vin har blivit en trend och vid många av dagens tillställningar skålar man i äkta champagne. Finländarnas intresse för mikrobryggerier och deras produkter ökar stadigt.

Experter: projektchef Johanna Mattila, Brahea-centret vid Åbo universitet, marknadsförings- och kommunikationschef Minna Asunmaa, Matinformation (Ruokatieto)
Text Päivi Brink, foto Otavamedia