Finländskt bärvin är av världsklass

Finlands rena skogar och bärens äkthet präglar vinerna, som tillverkas med stor passion på vingårdar runt om i landet. Klimatförändringens utmaningar har ökat vingårdarnas betydelse som turistmål. Inom tjugo år har den inhemska vinproduktionen utvecklats enormt och vinerna är av hög kvalitet.

Flaskan med mousserande vin avger en lätt smäll. Utsikten över de karelska bergen mot Ryssland är minst sagt betagande. När drycken rinner ner i glasen pockar den lätt syrliga bärdoften på uppmärksamhet. Vi befinner oss i vingården Hermannin Viinitilas vinbar högt uppe i Ilomants vattentorn.

Hermannin Viinitila är Finlands äldsta vingård och landets första producent av mousserande vin. Gårdens skapare lade grunden till den inhemska vingårdsverksamheten för trettio år sedan.

”Vi odlade bär och undrade om verksamheten kunde erbjuda sysselsättning året runt. På den tiden fick man inte producera vin för försäljning, men vi tillverkade den ädla drycken för eget bruk. Vi avlade ett och annat besök hos beslutsfattarna för att få till stånd en förändring av lagen”, säger verkställande direktör Harri Turunen som är en av vingårdens grundare.

Lagändringen år 1995 möjliggjorde småskalig gårdsproduktion av vin för försäljning. Detta var startskottet för den lokala vinkulturen.

”Till en början översvämmades marknaden av lokalt producerade viner, men tyvärr var många av låg kvalitet. De bästa vinerna överlevde och i dag är de finländska bärvinerna av erkänd världsklass”, berättar Harri Turunen.

Hur skiljer sig bärvinet från druvvin?

Den mousserande drycken är frisk och överraskande lik mousserande druvvin. De vanliga bärvinerna skiljer sig mer från druvvin.

”Man bör nog undvika att jämföra bär- och druvvin, eftersom råvaran är så olika. Våra unga och friska viner bjuder på vinbärs- och jordgubbsaromer. Vinerna är ”korta” och de saknar djupheten i druvvin. Vinerna är dessutom tanninfria”, säger Harri Turunen.

Hermannin Viinitilas viner tillverkas på traditionellt sätt, det vill säga genom jäsning av bärsaften med socker och vinjäst. I en del av produkterna används hela bäret. I vindruvornas skal och kärnor finns jäst och tanniner. Vinbärens tunna skal och nästan obefintliga kärnor avlägsnas i regel vid pressningen.

Eftersom många konsumenter är överkänsliga mot tanniner är tanninfriheten hos vingårdens viner en försäljningstrumf. Vinbären innehåller mer flavonoider och vitaminer än vindruvor och dessa finns kvar i slutprodukten, det vill säga det färdiga vinet.

”Våra tillverkningsknep har utvecklats genom försök och misstag under årens lopp. I syfte att bevara skalens aromer och färg tillämpar vi en mycket varsam pressningsmetod. Det räckte flera år innan vi fann den optimala jästen för våra råvaror”, säger Harri Turunen.

Artikeln fortsätter efter bilderna.

Råvaror som används till finländskt bärvin

Vingården Hermannin Viinitila tillverkar sina drycker av blåbär, jordgubbar, åkerbär, hjortron, kråkbär, gula krusbär, björksav samt svarta, röda, gröna och vita vinbär.

Ainoa Winerys råvaror kommer till stor del från naturen, bland annat blåbären, lingonen, hjortronen, granskotten, honungen och älggräset. Jordgubbarna och hallonen produceras lokalt. Gårdens egna hallonbuskar planteras nästa vår.

Vingården Punaisen Tuvan Viinitila använder egna jordgubbar samt vinbär, blåbär, lingon, bäraronia och björksav av lokalt ursprung.

Harri Turunen från Hermannin Viinitila vill kalla de finländska vinerna för arktiska eftersom de görs på en lång rad nordiska råvaror såsom granskott och björksav.

Inhemskt vin med en ecuadoriansk och amerikansk tvist

I närheten av Lahtis övergår asfalten i en dammig grusväg som löper mellan åkrarna. Vägen slutar i klassisk finländsk landsbygdsmiljö. På tomten i Hollola står ett modernt hus med rymliga lagerutrymmen. Paola Guerrero de Cohen från Ainoa Winery springer ut på gården för att hälsa, medan hennes man David Cohen kikar ut genom dörren till en lagerbyggnad och ropar ut en glad hälsning på engelska.

Paret Cohen, som flyttade från Esbo till Hollola för ett halvt år sedan, kommer ursprungligen från Ecuador och USA. De bodde och producerade vin i närheten av Boston. Problemet i USA var att få tag på råvaror av hög kvalitet. Jobbet förde David Cohen till Finland för drygt tio år sedan och här fortsatte vintillverkningen.

”Vi upptäckte snabbt att Finlands skogar är fulla av rena och fina bär som är tillgängliga för alla. Till en början undrade vi hur vi skulle få bären, som ju skiljer avsevärt från vindruvor, att fungera som vinråvara. Bärens skal är mycket tunnare än druvornas och smaken är subtilare”, säger David Cohen.

Skogsbär är en känslig råvara

David Cohen, som är ingenjör, undersökte ingående jäsningsprocessen, biologin, fysiken och kemin. Paret provsmakade tålmodigt och fortsatte sina försök och experiment år efter år. Fyra år efter flytten till Finland upptäckte paret att deras vin vida överträffade det druvvin de hade tillverkat i Boston. Livet i Finland började rulla. Både David och Paola avlade yrkesexamen i vintillverkning och tvåbarnsfamiljen blev snart en trebarnsfamilj.

”När vi lyckades hyra produktionsutrymmen grundade vi ett företag. Vi tillverkade drycker och utvecklade verksamheten. Vissa råvaror, bland annat honung, var bekanta från tiden i Boston. Här i Finland provade vi honung från olika producenter och när vi fann den rätta honungen lyckades vinet. Dagens vin bjuder på både bär- och honungs­toner. Produktutvecklingen tog nästan tio år i anspråk”, säger David Cohen.

Bärvin produceras modifierat traditionellt

Ainoa Winerys viner har premierats i Frankrike, Tyskland, Island och Kalifornien.

David Cohen berättar att hemligheten bakom framgången är modifierad rödvinstillverkning. Bären får jäsa så länge som möjligt i mäsken och pressningen sker först efter jäsningen. Metoden ger djup och accentuerad smak. När skalet deltar i processen får vinet tanniner som är typiska för druvvin.

”Jäsningsprocessen går inte att förutse, utan den måste följas med och iakttas – det är viktigt att kunna avbryta jäsningen vid rätt tidpunkt. Tanninerna inverkar på vinets struktur och smakprofil”, säger David Cohen.

Det jäsande vinet bubblar i vingårdens nya produktionsutrymme. David Cohen klär sig i arbetskläder och en skyddsmössa, varefter han tar itu med att sila mäsken. Det klarröda vinet rinner ner i ett lagringsfat.

Artikeln fortsätter efter bilderna.

David Cohen och Paola Guerrero de Cohen startade Ainoa Winery. Vingården vann mat-artesanpriset i den nordiska EMBLA-tävlingen på Island i juni 2019. Priset visar att de finländska kvalitetsvinerna lämpar sig som måltidsdryck till nordisk gourmetmat.

TV-serien Falcon Crest en inspiration

På vingården Punaisen Tuvan Viinitila är det full rulle. Två busslaster kulturfolk har anlänt för att äta lunch och provsmaka gårdens produkter. Värdarna, som representerar två generationer, hälsar gästerna välkomna och visar in dem i stugan.

”Den gamla stugan är min fars, gårdsgrundaren Jorma Keijonens barndomshem. För drygt 25 år sedan mognade gårdens första vinsats i ett hörn i stugans kammare. Några år senare byggdes huset om till restau­rang och vinstuga”, säger gårdens nuvar­ande värd, Jorma Keijonens son Jussi Keijonen.

Bakom den röda stugan öppnar sig gårdens jordgubbsodling, som även omfattar hallon- och vinbärsbuskar.

”Vi tillverkar vin och likör av våra egna jordgubbar och av bär från granngårdarna. Renheten, som är vårt rättesnöre, intresserar konsumenterna i bland annat Ryssland, Tyskland och Kina”, säger Jussi Keijonen.

Punaisen Tuvan Viinitilas samtliga produkter bär Gott från Finland-märket, som anger att råvarorna och arbetet är finländska. Gården har lagt manken till i alla avseenden.

”Som ung följde jag med TV-serien Falcon Crest och drömde om en egen vingård. Jag kvalificerade mig småningom som odlare och började odla jordgubbar och mycket annat. Jordgubbsskörden översteg ofta behovet, vilket ledde till att vi började undersöka nya användningsmöjligheter. När Finland fick en utbildningslinje för vinproducenter var jag inte sen att hoppa på tåget. Jag studerade, körde långtradare och bedrev odling. Min fru jobbade på ett tryckeri. Någon fritid hade vi minsann inte”, säger Jorma Keijonen.

Bärvinet tarvar socker

Punaisen Tuvan Viinitilas viner tillverkas enligt den traditionella vitvins­metoden. Bären fryses och pressas, varefter skalen och eventuella stamrester avlägsnas ur saften. Bärsaften jäses med jäst och socker 6–8 veckor. Den jästa saften flyttas till lagringstankar.

”Saften grovfiltreras i syfte att avlägsna jästen, kärnorna och bärköttet. Därefter får vinet mogna 3–4 månader. I slutändan finfiltreras och sötas vinet”, säger Jorma Keijonen som även verkar som ordförande för föreningen Suomen Viiniyrittäjät ry (Finlands vinföretagare).

I Sydeuropa innehåller druvorna så mycket solrelaterat socker att vinet uppnår en alkoholhalt på cirka 14 procent utan tillsatt socker.

”Eftersom vinbären är syrliga späds bärsaften ut. Den låga halten naturligt socker och råvaruhalten på 20–35 procent medför att alkoholhalten inte når över 2–4 procent. Alkoholhalten höjs genom att tillföra jäsningsprocessen extra socker. Eftersom jäsningen lägger beslag på allt socker eftersötas det färdiga vinet”, säger Jorma Keijonen.

Vingården besöks årligen av flera tusen personer. Det rena bärvinet av hög kvalitet och vingårdens historia intresserar turister från hela Finland.

Text och foto Tiiu Kaitalo

Punaisen Tuvan Viinitila och många andra vingårdar är familjeföretag. Sisko och Jorma Keijonen ger fortfarande sonen Jussi en hjälpande hand.