Smakernas världPå resaRheingau och Mosel i Tyskland är kända för sina nyanserade rieslingviner

Rheingau och Mosel i Tyskland är kända för sina nyanserade rieslingviner

Aromatiska Riesling är den viktigaste klassikerdruvan på Tysklands vingårdar. Dess rike är framförallt de traditionella vinområdena Rheingau och Mosel, där producenterna satsar på kvalitet och tillverkar friska, nyansrika och intensiva vita viner.

Bankstaden Frankfurts skyskrapor syns knappt i horisonten när landskapet efter en dryg halvtimmes bilresa längs Autobahn förbyts i idyllisk landsbygd.

De centrala delarna av vinområdet Rheigau domineras av druvan Riesling. Långa rader av vinrankor behärskar landskapet mellan Taunusbergen och floden Rehn.

Rheingau är vid sidan om Mosel fortfarande Tysklands mest uppskatt­ade vinområde, trots att vissa andra områden har tagit upp kvalitetskampen med klassikerna.

Området med blott 3 000 hektar vingårdar är överraskande litet. Vad gör då Rheingau speciellt?

”För det första koncentrerar man sig på en druvsort – Rieslingens andel är hela 80 procent, vilket naturligtvis gagnar odlings- och tillverkningskompetensen. För det andra lämpar sig områdets klimat utmärkt för vinodling”, säger Stefan Doktor som är VD för det historiska vinslottet Schloss Johannisberg.

Rheingau är ett svalt område, men dess vinrankor badar i solsken. I Rheingau flyter floden Rehn i öst-västlig riktning trots att den normalt flyter från söder till norr. Detta innebär att vinodlingarna norr om floden vetter mot söder, vilket maximerar det tillgängliga solljuset.

Solljuset gagnar mognadsprocessen, men områdets relativt svala förhållanden håller sockerhalten, och därmed vinets alkoholhalt, i schack.

”Vin är som bäst när alkoholhalt­en inte är för hög. Rieslingvinernas skönhet är den lätta karaktären”, säger Stefan Doktor.

Stilren och intensiv riesling

Rieslingviner i Alkos sortiment

Alkos sortiment omfattar nästan 450 vita rieslingviner från 15 länder. Antalet tyska är över 200, varav cirka 40 kommer från Rheingau och drygt 60 från Mosel.

Schloss Johannisberg grundades av Benediktinermunkarna på 1000-talet, men enligt gamla dokument har man odlat vin på gårdarna ända sedan år 817. Stefan Doktor leder vinhuset Schloss Johannisberg idag.

Ett av Schloss Johannisbergs särdrag är att dess druvor kommer från endast en vinodling, som ligger strax nedan­om slottet. Odlingen genomlöps av 50:e breddgraden, som anses vara den nordligaste latituden för odling av kvalitetsdruvor.

Ett annat särdrag är att hälften av vinet, på historiskt vis, jäses med druvornas naturliga jästsvampar på stora fat tillverkade av ek från den egna närskogen.

”Ännu för tio år sedan tillverkades nästan all riesling i ståltankar, men i dag har de flesta producenterna av kvalitetsvin övergått till ekfat”, säger Stefan Doktor.

Han berättar att Schloss Johannisberg eftersträvar stilrent och aromrikt vin med stor intensitet. Andra viktiga egenskaper är smakens längd och vinets mineraliska textur, som ger en alldeles speciell tungkänsla. Vissa upplever att vinet bornerar, vilket det inte gör.

Vin måste ha personlighet.

”Vårt vin behöver inte vara allas favoritvin, men vi vill att blindprovarna associerar vinet med Schloss Johannisberg”, säger Stefan Doktor.

Mångsidigt måltidsvin

Enligt Stefan Doktor lämpar sig det intensiva vinet särskilt väl till maträtter med intensiv smak. Under sina resor i bland annat Finland har han kunnat konstatera att rieslingvinerna rimmar utmärkt med det nordiska kökets friska och aromatiska smakvärld.

Riesling är ett verkligt mångsidigt måltidsvin. Torra och lätta viner lämpar sig till fisk, bland annat gös, och till ljust kött så som kalv och fågel. Halvtorr riesling rimmar utmärkt med skaldjur och många kryddstarka rätter. Sötman och syrligheten i dessertviner gjorda på druvan Riesling balanserar upp aromerna i friska och fruktiga desserter.

Mosels rieslingvin kommer från branta sluttningar

Den slingrande floden Mosel erbjuder varierande odlingsförhållanden, vilket ger olika sorters vin. Trittenheimer Apotheke är en av kvalitetsodlingarna Grosse Lage. Catherina Grans är vinmakare i trettonde led. Vinhuset Grans-Fassian grundades av hennes förfäder år 1624.

Cirka 100 kilometer västerut från Rheingau hittar man de centrala delarna av vinregionen Mosel, där områdets mest uppskattade viner ser dagens ljus. Floddalens vingårdar finns på ibland överraskande branta sluttningar.

Catherina Grans, som leder vinhuset Grans-Fassian i byn Leiwen, berättar att sluttningarna är områdets främsta trumfkort.

”Regionen är sval, men sluttningarna gör området speciellt. På sluttningarna får vinrankorna solljus på ett helt annat sätt än på flat mark”, säger Catherina Grans. Fenomenet är detsamma som i Rheingau.

Sluttningarnas jordmån är speciell. Marken innehåller dispergerad skiffer, vars sammansättning varierar från odling till odling. Vinhuset Grans-Fassians fyra toppodlingar, Grosse Lage, har olika jordmån vilket återspeglas av vinets karaktär och egenskaper.

”Skifferstenen ger vinet mineral­toner. Den värme som stenen absorberar och lagrar under dagen är tillgänglig för vinrankorna under natten”, säger Catherina Grans.

Mosels brantaste odlingar sköts huvudsakligen manuellt. Vinhuset Grans-Fassian satsar på manuellt arbete också av kvalitetsmässiga orsaker. Vädret varierar stort under året och skötseln av bland annat rankornas bladverk anpassas alltid till rådande förhållanden. Under soliga förhållanden låter man bladen skydda druvklasarna och under svala och fuktiga förhållanden gallras bladverket med upp till 90 procent för att trygga luftcirkulationen och hålla druvorna friska. Grans-Fassians viner tillverkas varsamt i ståltankar. Man vill inte att vinet kommer i kontakt med syre eller ek. Vinhuset eftersträvar så stilrena och eleganta viner som möjligt. Vissa andra vinhus använder ekfat vid tillverkningen.

Riesling är en harmoni mellan syrlighet och aromer

Enligt Catherina Grans är det svårt att beskriva en typisk riesling från Mosel eftersom vinerna varierar stort mellan tillverkarna. Det finns ändå en gemensam nämnare.

”Oavsett vilket vin man har i glaset bjuder det på en fascinerande harmoni mellan aromer och syrlighet”, säger Grans.

Vinhuset Grans-Fassian satsar på torra viner. För tio år sedan var andelen torrt vin strax över 50 procent, men i dag är den hela 80 procent.

”Vi tycker om torra viner. Två tredjedelar av vår produktion säljs i Tyskland, där efterfrågan på torra viner ständigt ökar. Vi tillverkar sötare viner för våra exportländer, men även där ökar intresset för de torra varianterna”, säger Catherina Grans.

Enligt henne bidrar klimatförändringen till de torra vinernas frammarsch. Moseldalen var svalare förr, vilket ledde till att vinet blev syrligare än i dag. Vintillverkarna balanserade upp syrligheten med sötma. Fastän även dagens viner är syrliga är de njutbara som torra.

Karriären som arkeolog byttes till kunskap om riesling

Vinhuset Dr. Loosen, som leds av Ernst Loosen, blev till när hans föräldrars familjegårdrar fusionerades genom bröllop.

Vinhuset Dr. Loosen ligger vid floden Mosel cirka 30 kilometer norr om vinhuset Grans-Fassian.

Som ung ville Ernst Loosen, som leder vinhuset, bli arkeolog. Han studerade arkeologi vid universitetet i Mainz. När hans far insjuknade i slutet på 1980-talet krävde familjens 200-åriga vintraditioner att han övergav sina yrkesdrömmar.

”Vi är sex syskon, men ingen av oss var beredd att axla ansvaret. Mina bröder och systrar sade bestämt att jag måste ta mig an uppgiften eftersom jag ändå aldrig skulle få jobb som arkeolog”, säger Ernst Loosen med ett leende.

Lyckligtvis vurmade den unge mannen för vinhandel. Han var full av iver och ville handla annorlunda än sin föregångare.

Behovet av förändringar var stort. De tyska vinerna var framgångsrika på 1950- och 1960-talen, men på 1970-talet riktade landets vinindustri in sig på produktion av söta bulkviner. Under 1980-talet rasade vinindustrins rykte och branschen upplevde en svår recession. Yngre vinmakare, som förstod att satsa på kvalitet, tog över många vingårdar. De nya aktörerna och deras moderna metoder fick skutan att vända. Utvecklingen fortgår än i dag.

”Min generation initierade förändringen och i dag har vi ytterligare en hängiven generation. Allt fler vinhus satsar på kvalitet, vilket stimulerar konkurrensen och gagnar branschen.”

Mosels lätta rieslingviner

Ernst Loosen och många andra vinmakare blickade tillbaka på sina förfäders vintillverkningsmetoder.

”Vi ville återgå till våra rötter då vi hade lika förnäma vingårdar som de franska Grand Cru-gårdarna. Jag ville veta vad som gjorde gårdagens viner så fina”, säger Ernst Loosen.

De nygamla metoderna innebär så liten manipulation som möjligt under vintillverkningen. Jäsningen sker med naturjäst och vinet lagras länge på fat tillsammans med jästfällningen. När det begav sig hade man inte tillgång till dagens teknologi, men däremot gott om tid.

Ernst Loosen berättar att den upp till åtta år långa lagringen inte medför att vinet oxideras. Under lagringen utvecklas vinet långsamt, vilket ger det aromer, elegans, dimensioner och långt liv.

Trots den långa lagringen är vinet friskt. Ernst Loosen beskriver rieslingen från Mosel som ballerinalätt, vilket enligt honom sammanhänger med områdets skifferstensjord. Mosel lämpar sig inte för tillverkning av tunga och fylliga viner.

Utöver torr riesling tillverkar vin­huset även söta och fruktiga viner. Ernst Loosen påpekar att även dessa bjuder på områdestypisk frisk syrlighet.

”Syrligheten och mineraltonerna balanserar upp sötman. Syrligheten, som kommer från markens lerskiffer, integrerar sötman mer än i vin från något annat område”, säger Ernst Loosen.

Under årens lopp har han lärt sig mycket om vintillverkning genom försök och misstag.

”Ännu efter 30 år strävar jag efter att bli skickligare. Jag tillverkar vin med samma metoder som min farfarsfar, metoder som låg nere i 50 och 60 år. Det är ett sant nöje att se resultatet”, avrundar Ernst Loosen.

Internationella druvan Riesling

Fastän druvan Riesling inte har riktigt lika stor spridning som exempelvis Chardonnay är den en av världens mest spridda druvor. På svala vingårdar ger druvan fina viner även utanför Tyskland.

Druvan är mycket vanlig i Tysklands närområden. I gamla tyska Elsass, nuvarande franska Alsace, är Riesling en ädel druva som används för produktion av kvalitetsviner av alla söthetsgrader. I Österrike produceras torra okomplicerade och stilrena viner av druvan.

Druvan odlas även utanför Europa, där torra och moget fruktiga viner är vanligare än i vår världsdel. Vingårdarna är svala men varmare än i Tyskland, vilket ger fylligare viner. De australiska rieslingklassikerna produceras i södra Australien, framförallt i Eden och Clare. Vinerna har ofta redan som unga tydliga petroleumtoner. I Nya Zeeland är rieslingvinerna lätta, friska och aromatiska.

I USA används den trendiga druvan för produktion av olika typers vin, även sockerhaltiga. De chilenska rieslingvinerna är nyansrika och angenämt fruktiga.

Text Lasse Pakarinen, foto vingårdarna