Vinhuset Dr. Loosen ligger vid floden Mosel cirka 30 kilometer norr om vinhuset Grans-Fassian.
Som ung ville Ernst Loosen, som leder vinhuset, bli arkeolog. Han studerade arkeologi vid universitetet i Mainz. När hans far insjuknade i slutet på 1980-talet krävde familjens 200-åriga vintraditioner att han övergav sina yrkesdrömmar.
”Vi är sex syskon, men ingen av oss var beredd att axla ansvaret. Mina bröder och systrar sade bestämt att jag måste ta mig an uppgiften eftersom jag ändå aldrig skulle få jobb som arkeolog”, säger Ernst Loosen med ett leende.
Lyckligtvis vurmade den unge mannen för vinhandel. Han var full av iver och ville handla annorlunda än sin föregångare.
Behovet av förändringar var stort. De tyska vinerna var framgångsrika på 1950- och 1960-talen, men på 1970-talet riktade landets vinindustri in sig på produktion av söta bulkviner. Under 1980-talet rasade vinindustrins rykte och branschen upplevde en svår recession. Yngre vinmakare, som förstod att satsa på kvalitet, tog över många vingårdar. De nya aktörerna och deras moderna metoder fick skutan att vända. Utvecklingen fortgår än i dag.
”Min generation initierade förändringen och i dag har vi ytterligare en hängiven generation. Allt fler vinhus satsar på kvalitet, vilket stimulerar konkurrensen och gagnar branschen.”
Mosels lätta rieslingviner
Ernst Loosen och många andra vinmakare blickade tillbaka på sina förfäders vintillverkningsmetoder.
”Vi ville återgå till våra rötter då vi hade lika förnäma vingårdar som de franska Grand Cru-gårdarna. Jag ville veta vad som gjorde gårdagens viner så fina”, säger Ernst Loosen.
De nygamla metoderna innebär så liten manipulation som möjligt under vintillverkningen. Jäsningen sker med naturjäst och vinet lagras länge på fat tillsammans med jästfällningen. När det begav sig hade man inte tillgång till dagens teknologi, men däremot gott om tid.
Ernst Loosen berättar att den upp till åtta år långa lagringen inte medför att vinet oxideras. Under lagringen utvecklas vinet långsamt, vilket ger det aromer, elegans, dimensioner och långt liv.
Trots den långa lagringen är vinet friskt. Ernst Loosen beskriver rieslingen från Mosel som ballerinalätt, vilket enligt honom sammanhänger med områdets skifferstensjord. Mosel lämpar sig inte för tillverkning av tunga och fylliga viner.
Utöver torr riesling tillverkar vinhuset även söta och fruktiga viner. Ernst Loosen påpekar att även dessa bjuder på områdestypisk frisk syrlighet.
”Syrligheten och mineraltonerna balanserar upp sötman. Syrligheten, som kommer från markens lerskiffer, integrerar sötman mer än i vin från något annat område”, säger Ernst Loosen.
Under årens lopp har han lärt sig mycket om vintillverkning genom försök och misstag.
”Ännu efter 30 år strävar jag efter att bli skickligare. Jag tillverkar vin med samma metoder som min farfarsfar, metoder som låg nere i 50 och 60 år. Det är ett sant nöje att se resultatet”, avrundar Ernst Loosen.
Internationella druvan Riesling
Fastän druvan Riesling inte har riktigt lika stor spridning som exempelvis Chardonnay är den en av världens mest spridda druvor. På svala vingårdar ger druvan fina viner även utanför Tyskland.
Druvan är mycket vanlig i Tysklands närområden. I gamla tyska Elsass, nuvarande franska Alsace, är Riesling en ädel druva som används för produktion av kvalitetsviner av alla söthetsgrader. I Österrike produceras torra okomplicerade och stilrena viner av druvan.
Druvan odlas även utanför Europa, där torra och moget fruktiga viner är vanligare än i vår världsdel. Vingårdarna är svala men varmare än i Tyskland, vilket ger fylligare viner. De australiska rieslingklassikerna produceras i södra Australien, framförallt i Eden och Clare. Vinerna har ofta redan som unga tydliga petroleumtoner. I Nya Zeeland är rieslingvinerna lätta, friska och aromatiska.
I USA används den trendiga druvan för produktion av olika typers vin, även sockerhaltiga. De chilenska rieslingvinerna är nyansrika och angenämt fruktiga.
Text Lasse Pakarinen, foto vingårdarna