Hantverkare Helmi Hytti ger vinkorken ett nytt liv

En vanlig restaurangkväll blev det sannerligen inte. När notan var betald klev det unga paret ut från restaurang LiV i Tammerfors med en sopsäck full av gamla vinkorkar över axeln. 

”De hade glasburkar fyllda med korkar som dekoration på borden. Jag kunde inte slita ögonen från dem och bara tänkte vilket fint slöjdmaterial de kunde bli”, berättar Helmi Hytti.

Hon är en 27-årig arkitekt bosatt i Helsingfors med många olika typer av hantverk som hobby. Hobby börjar visserligen bli ett aningen missvisande ord, för i höstas sågs hon till och med i tv-programmet Mestaritekijät. Där tävlade hantverksproffs i uppgifter som krävde skicklighet. Men låt oss backa tillbaka till Tammerfors för en stund.

På restaurangen nämnde Helmi sin hantverkshobby och korkarna hon lagt märke till till servitören. Denna blev ivrig och berättade att det fanns en hel sopsäck med korkar i källaren. Och det var ju bättre att lösa återvinningsproblemet bums än att låta korkarna ligga och skräpa i restaurangens källare.

”När vi gick från restaurangen med säcken över axeln var min man säkert riktigt glad. Men numera har han börjat bli övertygad om att jag till slut kan åstadkomma något också när jag samlar på mig konstiga material”, skrattar Hytti.

Samlar inspiration och skapar eget

Helmi har sysslat med handarbete hela sitt liv. Hon växte upp i Helsingfors och redan i lågstadieåldern deltog hon i pyssel- och slöjdkurser vid hantverks­centret Gräsa i Esbo. Hon höll också länge på med gruppgymnastik.

”Det var krävande och tog mycket tid. Jag slutade med gymnastiken för att jag bättre skulle kunna fokusera på annat som jag tycker om att göra. Som att handarbeta.”

I gymnasiet övervägde Helmi ett yrke inom hantverk, men konstaterade att det inte är värt att förstöra en rolig hobby genom att göra det till ett jobb. Hon studerade i stället arkitektur i Tammerfors och idag arbetar hon på Schauman ­Arkkiteh­dits byrå i Helsingfors. Arkitektarbetet handlar om att tänka, tillämpa och rita, men det har också något gemensamt med hantverk.

”För mig är hantverk i allmänhet inte konst, utan något väldigt praktiskt. Det finns en sak eller ett behov som jag behöver ett föremål för och då gör jag det. Jag gillar inte att kopiera andras idéer rakt av, men jag kan leta efter inspiration och tekniker och sedan tillämpa dem på mitt eget sätt”, säger hon.

Som hantverkare är Helmi självlärd, även om hon har gått många olika kurser på medborgar­institut. Medborgarinstituten får ett enormt tack av henne.

”Det där bordet som du nu sitter och skriver vid har jag gjort av en stor furuplanka vid ­arbetarinstitutet i Tammerfors. Bordet är enkelt, men det är få som har utrymmen eller redskap hemma för att slöjda något så stort. På en kurs blir projekten också slutförda.”

Lärde sig gilla vin i Italien

Under årens lopp har Helmi Hytti lärt sig att bearbeta nästan alla material, med olika tekniker.

”Till vår gamla lägenhet knöt jag ­gardiner i makraméteknik, som jag aldrig sett förut. Jag har använt många olika tekniker för mina projekt, men betong är något som jag hittills inte provat på.” 

Ett av Helmis favoritmaterial är gamla vinkorkar. Dem upptäckte hon tack vare sina föräldrar. De hade vin som hobby och började på dotterns begäran spara korkarna. När föräldrarna sedan firade sina 50-årsdagar tillsammans, tillverkade dottern ett stort gemensamt glas­underlägg åt dem av korkarna.

”Själv kunde jag som yngre inte ens tåla vin. Det var först när jag var på studentutbyte i Italien som jag lärde mig gilla det, eftersom det alltid serverades gott vin och det betraktades som en väsentlig del av en god middag.”

Speciellt gillar Helmi korkar från rödvins­flaskor. I dem har vinet gett korkens yta en vacker färgnyans som i sin tur ger en extra dimension åt det färdiga hantverket.

”Däremot tycker jag inte egentligen om champagne- och skumpakorkar. Deras form gör dem svåra att skära och använda.”

Från källarskräp till vackert hantverksmaterial

När Helmi bearbetar ­korkar är de viktigaste verktygen en liten järnsåg som behövs för att dela korkarna samt en borr. Med den borrar hon hål för metalltråden som håller ihop korkarna.

”Det går också att använda lim, men då måste jag först veta vad föremålet ska användas till. I pannunderlägg funkar det inte med lim som inte tål hetta, utan korkarna måste fästas med tråd.” 

Kork är ett vackert hantverksmaterial. Överlag gillar Helmi Hytti värmen som olika trä­­material ger. Berättelsen och tanken bakom materialet har också betydelse. Korken har vuxit på en ek och sedan har den skördats. Därefter har korken ­bearbetats till ett föremål som har hjälpt till att lagra vin, som likaså har vuxit i naturlig jord, till ett socialt elixir att avnjutas av läckergommar. 

Efter väl förrättat värv har korken kanske hamnat i en svart sopsäck i en restaurangkällare.

”Jag gillar naturmaterial och återvunnet material jättemycket. Det känns fint att kunna ge korken eller något annat material ett längre liv med hjälp av hantverk”, säger Helmi Hytti.

Text och foto Juho Paavola