I Leenas och Imans recept finns smak av glädje

Det här köket är fyllt av skratt. Det ackompanjerar kniven som skär grönsaker och bubblar som såsen i kastrullen. Iman Gharagozlus och Leena Ahokas glädje var uppenbar också för de hundratusentals tittare som följde programserien Iman ja Leena - viikon arkisafkat kerralla på Yle Arenan. I en två timmar lång direktsändning på söndagar lagade de mat för fem dagar.

Parets vardag hade förändrats i och med pandemin på våren 2020: Leena, som arbetar med marknadsföring, jobbade hemifrån och Iman, som driver Chalupa-restaurangerna, hade mindre att göra.

”Jag började utveckla enkla recept hemma. Jag frågade Leena vad hon vill äta idag.”

Idéerna ledde också till Instagramkontot Imanjaleenasafkaa, där duon delar mattips till glädje för sina följare.

I matlagningen använder Iman smaker från barndomen, som han utvecklar fördomsfritt

Iman kommer ursprungligen från Iran och baserar sin matfilosofi på smaker från barndomen, men utvecklar dem fördomsfritt. Huvudrätten kan skapas av förmånliga bönor, linser, korn eller potatis. Fisk och kött har mer rollen som tillbehör på tallriken. Maten får smak av citron, vitlök, olivolja, örter, salt och peppar.

”Det går att spara pengar genom att använda säsongens produkter. Nu på hösten använder Leena och jag rotfrukter, svamp och bär i köket.”

Receptet som Iman valde till det här reportaget är en av favoriträtterna från barndomen, rostad myskpumpa. Hans farmor brukade servera den åt sin stora familj som en purésoppa eller mellanmål.

”När myskpumpan rostas i ugnen karamelliseras den och blir underbart söt, och får dessutom ännu mer smak av fröna. Harissasåsen ger pumpan kryddighet.”

Leenas specialitet är italiensk mat. Hon tycker om det enkla i den: rätterna skapas ofta av bara några få ingredienser.

”Jag är en ganska lat kock. Vill jag ha god mat snabbt kan jag köpa färdig ravioli och svänga ihop en god sås till dem. Iman och jag försöker också använda ingredienser som är kvar från föregående dag för att undvika matsvinn.

”Leenas käraste smakminnen från barndomen är från Nurmo i Seinäjoki, där släkten brukade samlas hos hennes morföräldrar.

”Mormor stekte våfflor i lusthuset på gården så att fönstren immade. Doften från våfflorna var sagolik.”

Iman bodde i Iran fram till 12 års ålder och kom till Finland via Pakistan och Kina. Han trivdes i köket redan som liten grabb. Mat lagades i stora mängder och ofta samlades kusiner, fastrar och farbröder för att äta tillsammans.

”Farmor lagade mat på gasspisen som stod på golvet och vi barn brukade leka där runt henne. Det var väl inte så säkert, men det var roligt.”

Fokus på mat lagad med kärlek, det gällde även på Lenas och Imans bröllop

Leena träffade Iman 2008, när hon började hänga på restaurangen som Imans familj ägde i Helsingfors.

”Jag hade en så liten hyreslägenhet att jag trivdes bättre på restaurangen. Den var som ett mysigt vardagsrum. Snart började Iman och jag umgås mer, säger Leena och hon minns fortfarande den första rätten hon lagade till Iman.

”Jag gav honom en fetaostpaj som jag bakat i julklapp. Och jag tror att jag också lagade zucchini­soppa gjord enligt mammas recept, kryddad med dragon. Jag minns att du gillade den.”

”Den var verkligt god, gjord med kärlek", inflikar maken.

Mat spelade också huvudrollen på Imans och Leenas bröllop som firades förra sommaren. Gästerna njöt av en fem timmar lång middag bestående av italienska och persiska delikatesser.

”På vårt bröllop gjorde vi inte så mycket mer än åt. Ibland tog vi danspauser och sedan gick vi tillbaka till middagsbordet. Det var fantastiskt!”

Leena har ännu aldrig besökt Imans hemland Iran, och han själv var senast i Teheran för tio sedan när hans bror gifte sig. Han säger att staden har förändrats sedan barndomen.

”Att äta tillsammans har alltid varit en del av de persiska traditionerna, och maten tillagas vanligtvis hemma. Numera går man oftare på restaurang där också.”

Mat är ett spännande äventyr

Att äta ute är alltid lite av ett äventyr för Leena och Iman, det ger idéer till den egna matlagningen. Om något smakar extra bra på restaurang, börjar paret genast fundera på hur rätten är tillredd.

”Vi försöker identifiera smaker i rätterna och grunnar på hur vi skulle kunna göra något motsvarande hemma. Iman har ett bra synminne: han registrerar allt när han går till matbutiken, partihandeln eller saluhallen", förklarar Leena.

”Jag funderar mycket på råvaror och hur man kan kombinera dem. Om jag har gjort en rätt med sparris, kan jag variera receptet nästa gång genom att byta sparrisen mot purjolök. Maten kan göras annorlunda bara genom att byta kryddor: koriander ger maten smak av Mellanöstern.

”Iman och Leena säger alltid sin uppriktiga åsikt om mat som den andra lagat.

”Ibland har min mat varit smaklös eller för salt. Det känns ju aldrig bra, fast jag vet att det inte handlar om en tävling. Men man kan ju alltid gå till butiken och köpa ett paket nudlar om matlagningen går åt pipan”, säger Iman med ett skratt.

Text Sanna Wallenius, foto Johanna Myllymäki