Vinets ursprung: hur påverkar jordmånen vinet?

Vinrankan är inte särskilt krävande när det gäller växtplatsen. 

“Vinrankan behöver inte de bästa platserna. Därför har den hamnat på bergens lägre sluttningar och på kullar. De bästa platserna har reserverats för matväxter, vilket är helt riktigt”, säger Anri Lindström, produktkommunikationschef på Alko. 

Vinrankan klarar sig också i näringsrik jord, men det kan till och med ha en negativ inverkan på vinets kvalitet. Bladverket på vinrankan kan nämligen då växa sig alltför kraftigt. Det i sin tur skuggar druvklasarna, vilket försämrar druvornas mognad. Å andra sidan kan vinrankan producera alltför mycket och alltför stora druvor som inte innehåller tillräckligt med aromer för att göra kvalitetsvin. 

Vin odlas i olika typer av jordmån. Både jordens struktur och jordarterna varierar. 

Vinets stil skapas alltid av den kombinerade inverkan av druvsorten, klimatet och jordmånen. En likadan jordmån ger mycket olika viner på olika platser och av olika druvsorter.     

Läs mer om jordmånens inverkan på vinodling: 

• Vilken typ av jordmån är bäst för vinodling?
• Vad ger jordmånen vinet?
• Hur påverkar jordmånens struktur?
• Exempel på olika jordmåner 

Vilken typ av jordmån är bäst för vinodling? 

Anri Lindström säger att den bästa jordmånen är sådan som passar de övriga egenskaperna hos växtplatsen i det aktuella området. Det som är särskilt viktigt är hur jorden håller kvar och släpper igenom vatten, binder eller reflekterar värme och om den innehåller de näringsämnen som vinrankan behöver. 

“Vilken jordmån som är bäst beror på vilken sort det är fråga om och hurdant klimatet är”, sammanfattar Lindström. 

I gamla vinländer har ekvationen av druvsort, klimat och jordmån ofta finslipats under hundratals år. I nyare vinländer, särskilt utanför Europa, görs idag en hel del forskning om jordmånen för att hitta de bästa växtplatserna och druvsorterna och deras kloner som passar bäst just där. 

Vattengenomsläpplighet är en viktig faktor: 

• I torrt klimat är det bra om jorden har vattenhållande förmåga. Då lagras vinterns regn för vinrankan att använda. 
• I regniga områden är det däremot en fördel om vattnet snabbt rinner ner i jordens djupare lager. Då kvävs inte vinrankans rötter av en alltför stor mängd vatten. 

Värmelagringsförmåga spelar också roll:  

• Mörk jord lagrar värme. Ljus jord däremot reflekterar bort värme.   
• Exempelvis på Moseldalens sluttningar är jordmånen mörk lerskiffer som binder värme. Det hjälper druvorna att mogna i det svala området.
• I Châteauneuf-du-Pape i den varma Rhônedalen i Frankrike finns det knytnävsstora runda galet roulés-stenar på markytan, som är ljusa och reflekterar bort dagens mest gassande hetta. 

Vinrankan behöver också näring från jorden:  

• Det behövs inte så mycket organiskt material som humus, men vinrankan behöver exempelvis mineraler för att växa optimalt.
• De viktigaste näringsämnena är kväve, magnesium och kalium, som vinrankan behöver i lämpliga mängder. Till exempel för hög kvävehalt kan öka avkastningen på bekostnad av kvaliteten.
• Näringsämnen som saknas kan vid behov ersättas med gödsling. 

Utöver det ovanstående har markens pH, dvs. surhetsgraden, också en inverkan på ekvationen av vinrankan, jordmånen och andra förhållanden.

Vad ger jordmånen vinet? 

Jordmånen påverkar vinets smak som en del av växtplatsen som helhet. 

“Druvorna får olika mängd av olika näringsämnen. Slutresultatet påverkas alltid av vilken typ av vinrankor det finns”, säger Anri Lindström. 

Däremot är det omtvistat om smakämnen överförs från jorden till druvorna via vinstocken.  

Det sägs ibland att jordmånen skulle ge vinets smak exempelvis mineraliska nyanser. Många säger till exempel att viner från vinstockar som vuxit i flinta som är typisk för regionen Sancerre i Loiredalen har en rökigt mineralig ton i sin arom. 

Det har dock inte kunnat bevisas vetenskapligt att källan till mineralitet eller andra aromer skulle vara uttryckligen en viss jordmån. När det gäller mineralitet kan det också bero på klimatets påverkan, för en mineralisk smak är typisk för viner från svala växtplatser.

Hur påverkar jordmånens struktur? 

Jordmånen har olika lager: den översta matjorden innehåller ofta organiskt material där mikroorganismer och mikrober som gynnar vinrankans och hela vinodlingens välbefinnande trivs. Längst ner kan det däremot finnas stenar eller berg. 

Jordmånens struktur varierar från finfördelad till mycket stora bitar: från lera via mjäljord till sand, grus och till och med till stora, knytnävsstora stenar. 

Ju finare jorden är, desto mer vatten binder den. Det bidrar också till att kyla jorden. 

Till exempel i Bordeaux i Frankrike påverkar jordmån av olika struktur de viktigaste druvsorterna i underdistrikten: 

• I Médoc, väster om Bordeaux, har jordmånen ett tjockt lager av grovt grus. Tack vare det rinner vattnet från den rikliga nederbörden i det havsnära området djupt ner i jorden, vilket gör det möjligt att odla Cabernet Sauvignon som gillar relativt torr mark.
• Däremot är jorden rik på lera i de östligaste delarna av Bordeaux, till exempel i Pomerol. Lera är svalare än grus, vilket Merlot, den dominerande sorten i östra Bordeaux, gillar. Merlot trivs också i fuktigare jord än Cabernet Sauvignon.
• Båda underdistrikten producerar fantastiska viner i världsklass. Det handlar om att välja den lämpligaste växtplatsen för respektive sort.

Exempel på olika jordmåner 

Jordmånen i vinodlingar varierar inte bara till sin struktur, utan också till stenarterna. Det finns otaliga jordmånstyper, av vilka Anri Lindström lyfter fram några intressanta exempel: 

Fossil kalksten 

• Fossil kalksten är gammal havsbotten där rester av kräftdjur och andra havsdjur har avlagrats. Det finns flera olika varianter av kalksten.
• En speciell egenskap hos den här jordtypen är att den är porös, vilket gör att vattnet rinner djupt ner, men kan ändå nås av vinstockarnas rötter som sträcker sig djupt.
• Till exempel sägs det att kalkstensjorden i franska Champagne och Chablis och i sydöstra England ligger bakom den eleganta mineraliteten i viner från regionerna, som en del av växtförhållandena som helhet.
• Chardonnay och Pinot Noir är bra exempel på sorter som trivs i kalksten. 

Albariza 

• Albariza är en typ av kalkhaltig jord som innehåller lera och sand i Jerez i södra Spanien, alltså sherryns hemtrakter.
• Jordmånen gör det möjligt att odla vin i ett varmt område. Det speciella med vita Albariza är nämligen att den reflekterar bort solens strålar från marken. Dessutom torkar dess yta ut efter regn till ett hårt lager som hindrar fukt från att avdunsta. 

Granit 

• Granitrik jord är hård och kompakt, men torkar bra.
• Granit ligger exempelvis bakom de robusta Syrah-vinerna planterade på sluttningarna i norra Rhône.
• Likaså är jordmånen i de prestigefyllda cru-byarna i norra delen av vinregionen Beaujolais till stor del granit. Byarna producerar de fylligaste vinerna i regionen av den annars mycket lätta druvan Gamay.  

Vulkanisk jord 

• Underarter av jordmån som bildats av vulkanisk lava är basalt och tuff.
• Vanligtvis finns det mycket mineraler i jorden och den torkar bra.
• Det finns ett stort intresse för det vulkaniska just nu, och många framväxande vinregioner har vulkanisk jordmån. Sådan finns till exempel på Sicilien runt vulkanen Etna och på ön Santorini i Grekland. 

Terra rossa 

• Terra rossa, “röd jord”, är en jordmån som är typisk för Medelhavsområdet och som får sin färg från järnoxid. 
• Jordmånen varierar i struktur mellan fin lera och mjäljord, men den torkar ändå bra. Det understa lagret är kalksten. 
• Terra rossa är typisk för exempelvis La Mancha i Spanien, men finns även på andra håll, bland annat i Nordafrika och delar av Australien.
• I sådan jord växer Cabernet Sauvignon och Shiraz som ger fina rödviner i Coonawarra i sydöstra Australien. 

Sand 

• Sandjord är ofta svår för vinodling, eftersom den innehåller få näringsämnen och vattnet sjunker djupt alltför snabbt. 
• Det speciella med sand är att vinlusen, som spreds över vinvärlden i slutet av 1800-talet, inte trivs i den. På andra håll måste europeiska vinrankor nu ympas, alltså skäras in på amerikanska rotstockar, men i sandjord är det inte alltid nödvändigt. Därför växer det i vissa områden med sandjord mycket gamla vinstockar, som rentav planterats innan vinlusen spred sig.
• Sandiga jordar finns bland annat i Portugal, västra Sydfrankrike och Centraldalen i Chile.