Chat
Från det franska AOC-distriktet Beaujolais kommer årligen den tredje torsdagen i november, alltså några månader efter skördetiden, de berömda röda vinerna beaujolais nouveau. Vinerna tillverkas av druvan Gamay.
Lanseringen av det lätta vinet, som är en utmärkt och okomplicerad sällskapsdryck i höstmörkret, bjuder varje år på nästan olidlig spänning: Årets beaujolais nouveau berättar så gott som allt om det gångna vinåret.
I år lanseras 2 olika Beaujolais Nouveau på Alko
Beaujolais rimmar med olika rätter
De unga friska Beaujolais-vinerna med låg tanninhalt bjuder på toner av röda bär och kryddor. Vinerna rimmar utmärkt med bland annat medelhavsdelikatesser så som mild ost, sallad, pasta, grillat kycklingbröst och kryddig korv. De unga vinernas låga tanninhalt lämpar sig även till fiskrätter.
Beaujolais nouveau är bäst som lätt avkylt, det vill säga vid temperaturen + 12–14 0C. Vinet behåller sin fruktiga karaktär och sina smakegenskaper cirka sex månader.
Jordmånen avgör beaujolais-vinernas smakvärld
Det bördiga och mångskiftande vindistriktet Beaujolais ligger i södra delen av regionen Bourgogne. I öster flyter floden Saône, i söder ligger det franska kökets mecka Lyon och i väster finns den skyddande franska högplatån.
Beaujolais mångsidighet återspeglas av distriktets viner. Jordmånen har stor inverkan på vinets smak, även ifråga om beaujolais nouveau-vinerna. I norra delen av distriktet utgörs jordmånen främst av granit och skiffer, medan den i söder är mer lerhaltig.
Tumregeln är att beaujolais nouveau-vinerna blir lättare ju längre söderut man kommer. De komplexa och djupa beaujolais cru-vinerna från norra delen av distriktet tål lagring, medan vinerna från mellersta delen av Beaujolais har mineralisk karaktär. Den leriga och jämna jordmånen i beaujolais nouveau-vinernas egentliga hemområde i söder ger viner som inte låter sig lagras: Vinerna med låg tanninhalt är lätta och syrliga.
Så tillverkas beaujolais nouveau-vinerna
De fruktiga och aromrika beaujolais nouveau-vinerna tillverkas enligt metoden macération carbonique, vilket innebär att druvklasarna läggs hela i jäskärlet. Vikten gör att klasarna längst ner i kärlet krossas, varefter naturjästen på druvornas yta börjar jäsa den utsipprade druvsaften.
Den bildade och tillsatta koldioxiden tränger undan syret och sugs upp i druvklasarna högre upp i jäskärlet. Kolsyrejäsningen inuti druvorna leder till att de sprängs. Efter den 4–5 dygn långa macerationen får vinet jäsa på vanligt sätt.
