Spelar det någon roll hur det mousserande vinet framställs?

Metoden som använts för att tillverka mousserande vin påverkar i hög grad hur vinet smakar. Avgörande är framför allt om vinet har lagrats på jästfällningen. Det ger nämligen en alldeles särpräglad smak.

Mousserande vin kan göras på flera olika sätt. Det mest arbetsdryga är den traditionella metoden, även känd som champagnemetoden. Det enklaste sättet å andra sidan är att tillsätta kolsyra i vin, på samma sätt som i läsk.

Alkos utbildare Tuomas Satokangas berättar att tillverkningsmetoden har en stor inverkan på vinets karaktär.  

“Olika metoder har olika inverkan. Bubblorna är olika och jästens inverkan är särskilt stor i framställningen av mousserande vin. Smakprofilen och strukturen är olika,” förklarar Satokangas.

Tillverkningssätten kan delas in i fyra olika metoder. Det är stor skillnad mellan den traditionella metoden och till exempel tankmetoden, eftersom vinet i den traditionella metoden får arom när det lagras på jästfällningen.

Det finns också skillnader mellan bubblorna.

“Mousserande viner gjorda med den traditionella metoden har mindre bubblor och moussen, dvs. munkänslan, är krämigare, luftigare och mer dämpad. Med tankmetoden blir bubblorna större, de spricker snabbare och är något spritsigare eller livligare”, beskriver Satokangas.

Men allt mousserande vin görs av bubbelfritt vin. Dess egenskaper är av stor betydelse.

“Ju bättre kvalitet basvinet har, desto bättre kvalitet får det mousserande vinet.”  

Läs mer om metoderna för framställning av mousserande vin:

Traditionella metoden

Den traditionella metoden är också känd som champagnemetoden – méthode champenoise – men det senare namnet får användas endast för produkter från Champagne.

Tuomas Satokangas förklarar att den traditionella metodens särdrag ligger i två saker: bubblorna uppstår i flaskorna under den andra jäsningen, och efter det lagras vinet på jästfällningen.

“Det skapar smakvärlden och strukturen. De är de viktigaste egenskaperna som utgör den största skillnaden jämfört med andra metoder”, säger Satokangas.

I den traditionella metoden får det stilla basvinet sina bubblor i samma flaska som det mousserande vinet så småningom kommer att säljas i. Processen har fascinerande många steg:

  • Andra jäsningen – vinet buteljeras med socker och jäst varefter flaskan försluts med en kronkapsyl. Vinet jäser långsamt i sval temperatur och får sina bubblor.
  • Lagring – vinet lagras i samma flaska i vågrät ställning i svala källare. Jästfällningen löses upp i den så kallade jästautolysen, vilket ger vinet rostade och utvecklade aromer. Det här tar minst 9 eller 12 månader i många områden, i praktiken ofta längre. Ibland kan vinet lagras på jästfällningen i flera år.
  • Remuage dvs. skakning – jästfällningen förflyttas till flaskhalsen genom att långsamt vända och skaka flaskan.
  • Degorgering, kronkapsylen och jästen avlägsnas – flaskhalsen fryses och kapsylen öppnas. Jästfällningen skjuts ut med hjälp av trycket i flaskan.
  • Tillsats av vin och socker – underskottet fylls med samma vin och vanligtvis tillsätts åtminstone en aning socker i flaskan för att ge vinet önskad sötma. Om inget socker tillsätts står det ofta brut nature på etiketten.
  • Förslutning och etikett – flaskan får sitt utseende.

Den traditionella metoden kan identifieras på etiketten på till exempel:

  • termerna traditional method, méthode traditionnelle, método tradicional, méthode classique eller i Sydafrika méthode cap Classique
  • många vintypers namn som champagne, crémant, cava, franciacorta eller i England quality sparkling wine.

Tankmetoden

Tankjäsningsmetoden är också känd som charmat- eller martinottimetoden. I den får vinet sina bubblor under den andra jäsningen som sker i en sluten tank.

Det mest kända mousserande vinet tillverkat med tankjäsningsmetoden är prosecco, vars fräscha och fruktiga smak har charmat många.

“När man vill att vinet ska hållas fräscht och lättillgängligt är tankmetoden bra”, säger Satokangas.

  • I tankjäsningsmetoden placeras det stilla basvinet med jäst och socker i en trycktank där det börjar jäsa.
  • Som snabbast blir det mousserande vinet klart på bara några veckor. Vanligtvis säljs vinet färskt utan lagring.
  • När det gäller prosecco bevarar tankjäsningen de delikata och friska aromerna i druvsorten Glera som används för vinet.
  • Metoden kan också användas för att framställa mousserande vin av mer aromatiska sorter. Druvans aromer känns då tydligt. Det mest kända exemplet är de söta mousserande vinerna av druvsorten Moscato från regionen Asti.

Transfermetoden

Transfermetoden är en ganska sällsynt metod för att framställa mousserande vin. Den är också känd som transversage.

I denna metod jäser vinet en andra gång på flaska. Till skillnad från den traditionella metoden avlägsnas inte jästfällningen från flaskorna, utan deras innehåll töms i en tank. Vinet klaras och filtreras, justeras till önskad sötma och buteljeras igen.

“Transfermetoden är en mellanform mellan tankjäsning och den traditionella metoden”, konstaterar Satokangas.

Transfermetoden används främst när vinet ska säljas i mycket stora eller små flaskor – som Methuselah på 6 liter eller Piccolo på 0,2 liter.

Anledningen är att den traditionella metoden är svår att tillämpa på avvikande flaskstorlekar. Transfermetoden är därför tillåten för avvikande flaskor också i champagnetillverkning.

Kolsyremetoden

Om mousserande vin ska produceras snabbt och förmånligt, kan det helt enkelt få sina bubblor från tillsatt kolsyra. Metoden kallas också att impregnera.

Satokangas säger att vinerna tillverkade med den här metoden oftast är billiga mousserande viner som är avsedda att avnjutas i ung ålder kort efter buteljeringen.

“De är friska och fruktiga, väldigt fräscha. Druvans egen aromvärld kommer till sin rätt”, beskriver Satokangas. Bubblorna är dock i allmänhet stora och kan försvinna mycket snabbt.

Läs mer