9 skäl att förälska sig i rosévin

1. Ett spektrum av stilar

De rosaskimrande rosévinerna är en överraskande mångsidig grupp av viner. De varierar ­från vitvinsaktiga, lätta, örtigt mineraliska stilar till generösa viner som har aningen rödvins­aktiga inslag.

Aromerna har ofta toner av röda bär, till exempel jordgubbe, hallon eller körsbär. Det beror på vinets fyllighet hur generösa aromerna är.

Roséviner kommer i alla söthetsgrader från snustorra till söta. Till helheten bidrar också syrlighetsgraden, som ger roséerna fräschör. Dessutom kan särskilt generösa roséviner ha ett svagt inslag av tannin, som är bekant från rödvinerna. Ibland kan vinet också vara pärlande.

I dag är torra, fräscha och relativt lätta roséviner populära, men det finns också många andra stilar.

Rosa viner finns i flera produktgrupper, inte enbart i produktgruppen rosévin. Rosé är en klassisk färg för mousserande vin, och till exempel producenter av portvin har lanserat roséversioner. Toner av rosé finns också i dessertviner.

Kolla utbudet av roséviner

2. Rosé är ett gott matvin

Mångsidigheten gör rosé till en mångsidig grupp av viner.

Bland rosévinerna finns drycker för umgänge, högtidliga skålar och ett stort urval maträtter av olika slag.

Torra roséviner är snäppet mer generösa än vitviner men lättare än rödviner. Därför är det lätt att kombinera dem med olika maträtter. Om maten är kryddig, lönar det sig att överväga roséviner som innehåller en gnutta socker.

Bra partner för rosévin är till exempel salade niçoise, paella eller kryddig grönsakscurry.

3. Rosé tillverkas varsamt

Rosévinerna får sin färg av de mörka druvornas skal, på samma sätt som rödvinerna. Vinets färg beror på hur länge skalen finns med i processen – musten av nästan alla vindruvor är mer eller mindre färglös.

Rosévin ska tillverkas omsorgsfullt eftersom det är viktigt att vinet förblir fräscht. I allmänhet tillverkas vinet i svala temperaturer och med moderna anläggningar som gör det möjligt att säkerställa hygienen och bland annat förhindra att vinet blir oxiderat.

För att säkra att vinet är fräscht kan man till exempel plocka druvorna på natten eller kyla ned dem genast på vingården. Druvorna kan också plockas tidigare än druvor som är avsedda för rödvin.

Tillverkningen av rosévin börjar oftast genom att druvorna krossas. Efter det får skalen ligga i musten för att lakas ur, dvs. macereras, mellan några timmar och ett par dagar.

Ibland pressas druvorna direkt, på samma sätt som då vitvin tillverkas. Då är skalen i kontakt med musten endast ett ögonblick, vilket ger vinet en mycket ljus färg. Termerna vin gris och blush hänvisar ofta till roséviner som tillverkats på det här sättet.

Rosé kan också tillverkas som förr i tiden, som en biprodukt till rödvin. När en del av musten tappas ur rödvinsbehållaren i tillverkningens inledande skede, finns det proportionellt sett mer skalmassa i den återstående musten. Då blir rödvinet fylligare. Överskottsmusten kan användas till rosé.

Rosé produceras således inte genom att blanda vit- och rödvin – utom ibland. Ett av de sällsynta undantagen bland kvalitetsvinerna är champagne. Roséversionen av champagne kan bestå av en blandning av ljusa vinpartier, som i anslutning till att basvinerna blandas fått en tillsats av rödvin före jäsningen.

4. Färgen är ett omen

Rosévinets färg berättar någonting om de aromer och den generositet som kan väntas. Ljus färg betyder i allmänhet också lätt smak. En medelstark färgtyder på mer smak och om färgen är stark har rosévinet förmodligen en generös smak.

Rosévin är en sällsynt typ av vin i det avseendet att det är möjligt att dra slutsatser om vinets smak redan när man tittar på flaskan, utan att ens läsa etiketten. Rosé tappas ofta i buteljer av klart glas. Då kommer vinets färg till sin rätt.

Djupet i vinets färg beror inte enbart på druvsorten utan också på hur länge druvornas skal har urlakats i musten. När musten får färg får den också smak från skalen. Därför pekar en svagt rosa ton på en återhållsamt nyanserad stil. Klarare och starkare färger vittnar i sin tur om att vinet har mer generösa toner.

5. Rosé för oss till Medelhavet och solen

Rosévin är särskilt populärt i Sydfrankrike, som är rosévinernas rike. Fransmän älskar rosé. I dag dricker de mer rosé än vitvin.

Särskilt Provence är en betydande producent av rosé. Vinstilarna i regionen är allmänt taget fräscha och lätt mineraliska. Tavel, som ligger väster om floden Rhônes delta, är klassikern bland roséområdena. Stilen i regionen var tidigare generös men håller nu på att bli lättare, vilket är i linje med de rådande fräscha trenderna.

Soliga roséviner kommer naturligtvis också från andra områden i Frankrike, till exempel från Loire. Vinregionerna i norra Spanien med Katalonien i spetsen producerar modern kvalitet, och roséviner importeras också från Italien. Det finns också roséviner från andra länder, även utanför Europa, som bjuder på soliga stämningar.

6. Sorter: lokala druvor som råvara

Roséviner tillverkas överallt i den vinproducerande världen. Regionerna varierar, och det gör även sorterna. Detta bidrar till att utöka utbudet av aromer bland rosévinerna.

Grenache, dvs. Garnacha, har etablerats som råvara för rosé i Sydfrankrike och Spanien. Denna relativt färglösa sort producerar högklassiga roséviner, ofta med fräscha bärsmaker, även i ett varmt klimat. Grenache kombineras ofta med andra lokala druvor, i Frankrike till exempel med Cinsault.

I övrigt varierar sorterna mycket. Till exempel sorten Pinot Noir, som innehåller rätt lite färg, ger klart bäriga toner till många roséviner. Å andra sidan används också druvor som oftare förknippas med robusta rödviner än med rosé för tillverkning av roséviner. Ett exempel är det starkt färgade Syrah, en av klassikerna från Sydfrankrike, samt Cabernet Sauvignon, som ger robusta viner.

7. Rosévin ska alltid drickas när det är ungt, eller?

Det sägs att roséviner ska drickas så färska som möjligt. Det är sant att vinets fräscha och färskt fruktiga aromer är som bäst när vinet är ungt.

Å andra sidan gör många vintillverkare som satsar starkt på rosévin i dag också toppviner som till och med drar nytta av att få mogna. Vinerna kan till exempel lagras på vingården i ekfat. I källaren får de en hållbar mångsidighet och nya toner. Vissa producenter säger att deras bästa roséviner kan lagras i källare i upp till tio år.

8. Rosa bubbel

Rosa är en vacker färg även när vinet är bubblande. Därför är rosé en klassisk färg för mousserande viner.

Nyheten bland mousserande roséviner är roséversionen av den populära proseccon från Norditalien. De första representanterna kom till försäljning i slutet av 2020. Tidigare var det inte tillåtet att tillverka roséprosecco, men numera får man använda högst 15 procent mörka Pinot Nero-, dvs. Pinot Noir-druvor, vid tillverkningen. Den mörka kvalitetsdruvan gör vinerna nyanserade.

Roséchampagne är däremot en mycket äldre typ av vin. Den har tillverkats sedan 1700-talet. Roséchampagne tillverkas i många olika stilar. De starkaste av dem är rentav robusta. Rosa bubbel är inte bara en dryck för ljuva fester, till exempel bröllop. Drycken kan också vara ett utmärkt matvin som till och med matchar rött kött.

9. Det är trendigt med rosévin

Rosévinerna har blivit allt populärare under de senaste åren både ute i världen och i Finland. Alkos försäljning av rosévin ökade med nästan 40 procent i fjol, och sedan 2015 har försäljningen ökat hela 2,5 gånger. Samtidigt har antalet produkter flerdubblats.

Roséviner är särskilt populära under sommarsäsongen, när urvalet är som störst. Rosé är dessutom i allt högre grad en året runt-dryck som också efterfrågas utanför sommarmånaderna. På sommaren är rosé en utmärkt dryck på picknicken, på balkongen eller i trädgården. Samtidigt har det också blivit ett seriöst matvin.

Säljaren och utbildaren Sami Ahonen från Alko i Lahtis har intervjuats för artikeln.

Text Lasse Pakarinen, foto Johanna Myllymäki