Vilken är skillnaden mellan cava och prosecco?

Cava för tankarna till smårätterna på en tapasbar i exempelvis Barcelona, medan prosecco får en att tänka på en tidig aperitivo på ett italienskt piazzakafé. I Finland är båda vinerna populära sällskapsdrycker och universella välkomstdrinkar.

Cavan har varit populär under flera decennier, medan proseccon blev trendig långt senare. Proseccons verkliga segertåg började först på 2010-talet. I dag är den italienska drycken en storfavorit runt om i världen.

Gemensamt för cava och prosecco är att vardera är förhållandevis förmånliga mousserande viner. I övrigt är det mycket som skiljer vinerna åt: bland annat smaken, druvsorterna, tillverkningsmetoderna och ursprungsområdena.

Cavans och proseccons olika smakvärldar

Cava och prosecco bjuder på olika smakvärldar. Proseccon är en dryck med mild balanserad syrlighet och rikliga färska aromer, medan cavan bjuder på mer syrlighet och lagringsbetingade utvecklade aromer.

Proseccon präglas av frisk fruktighet med toner av bland annat päron, äpple, persika och blommor. Dryckens socker gör smaken rund. Inom familjen prosecco finns även spritsiga och icke mousserande vita viner.

Cava är i regel ett mycket torrt mousserande vin, men det finns även sötare varianter. Vinerna bjuder på citrustoner, exempelvis grapefruktaromer, och mineraltoner. I smaken kan man ofta förnimma mer eller mindre kraftiga inslag av källarlagring, exempelvis brända toner.

Cava i rosétappning bjuder i regel på toner av röda bär. Proseccons rosévariant är fortfarande i planeringsstadiet.

Druvor från hemtrakterna 

Druvsorten är en central faktor vid all vinframställning.

Proseccon får sin fruktiga karaktär från druvan Glera, som tidigare hette Prosecco. Vinet får göras på en druvblandning innehållande högst 15 procent andra druvor än Glera, men proseccon präglas alltid av Glerans friska fruktaromer. Druvan Glera är mer aromatisk än många andra druvsorter.

Vid tillverkningen av cava används olika druvsorter, vilket innebär att vinets karaktär varierar. De viktigaste druvorna Macabeo, Parellada och Xarel-lo ger drycken fruktiga aromer och örtiga medelhavstoner. De spanska blå druvorna Garnacha och Trepat används också, den sistnämnda för tillverkning av rosécava.

I dag tillverkas cava även av de välbekanta champagnedruvorna Chardonnay och Pinot Noir. Vissa vinkännare anser att cava gjord på dessa druvor bjuder på mer ung fruktighet än cava gjord på de traditionella druvsorterna.

Cavans bubblor uppstår i flaskan, proseccons i tanken

Förutom druvorna utgör tillverkningsmetoden en betydande skillnad mellan cava och prosecco. Prosecco tillverkas genom tankjäsning, medan cava tillverkas enligt den traditionella metoden för framställning av mousserande vin. Metoden går även under namnet champagnemetoden.

Framställningen av både cava och prosecco inleds med tillverkning av icke mousserande basvin. Bubblorna uppstår under den andra jäsningen. Basvinet tillförs jäst och socker, varefter det slås i kärl som försluts. Förslutningen håller kvar den koldioxid som bildas under jäsningsprocessen.

Ifråga om cava är jäsningskärlet samma flaska som den färdiga drycken senare säljs i. Tillverkningsprocessen är lång eftersom cavan lagras i en sval källare efter den andra jäsningen. Vinets namn cava betyder källare.

Lagringstiden är minst nio månader, men den kan uppgå till flera år. Under lagringen faller en del av jästen sönder och ger drycken olika aromer, bland annat rostade toner. Innan vinet är försäljningsklart öppnas buteljen för att avlägsna den jäst som ansamlats i flaskhalsen. Flaskan fylls upp av en blandning av samma vin och önskad mängd socker.

I proseccons fall sker den andra jäsningen, som räcker några veckor, i allmänhet i en trycktank. Jäsningen görs mycket sällan på flaska. När vinet erhållit sina bubblor buteljeras det med en mindre tillsats av socker. Därefter är proseccon i princip klar för leverans och konsumtion.

Proseccon, som behåller druvornas friska och fruktiga aromer, bjuder inte på rostade och lagrade toner.

Cava och prosecco framställs i varma vinområden

Både cava och prosecco framställs i varma vinområden. Eftersom mousserande vin bör vara friskt odlas druvorna på relativt svala platser så som på kullar och i närheten av havet.

Cavans hemtrakt är Katalonien i nordöstra Spanien. Kärnområdet är beläget på kullarna i Penedès i närheten av Barcelona mellan Medelhavet och de katalanska bergen.

Vinodlingarna finns även på andra håll, i viss mån utanför Katalonien. Vintypen cava är inte bunden till ett och samma område. Namnet cava, som etablerades i Spanien på 1970-talet, anger att den mousserande drycken tillverkas enligt den traditionella metoden. När Spanien anslöt sig till EU på 1980-talet måste gränserna för vin märkta med beteckningen DP Cava märkas ut på kartan i likhet med gränserna för unionens övriga kvalitetsviner. Frågan löstes genom att märka ut de spridda cavaområdena enligt vintypens ursprungliga tillverkningsområden.

Proseccons tillverkningsområden finns i landskapen Veneto och Friuli-Venezia Giulia i nordöstra Italien. Odlingarna är belägna på ett stort område mellan Dolomiterna och Adriatiska havet. Klimatet är varmt, men området nås av svala vindar från både havet och bergen.

Proseccons DOC-märkta kvalitetsområde definierades så sent som år 2009. Fram till dess var Prosecco namnet på en druva, vilket innebar att vintypen kunde framställas i princip var som helst. Områdets namn ansågs härstamma från byn Prosecco. I samma veva ändrades druvans officiella namn till Glera, som var dess ursprungliga benämning.

I kullregionen i proseccons framställningsområde finns två mindre områden med Italiens högsta DOCG-klassificering, nämligen DOCG Conegliano Valdobbiadene Prosecco och DOCG Asolo Prosecco. Vinerna från dessa områden anses vara särskilt fina.

Text Lasse Pakarinen, foto iStock