Hur inverkar flaskans kork på dryckens kvalitet? Läs om olika typer av förslutning!

Hur inverkar flaskans kapsyl/kork på dryckens kvalitet? Kännetecknas kvalitetsvin av naturkork? Läs om olika typer av förslutning!

Skruvkork/skruvkapsyl, naturkork, glaspropp, syntetkork, kronkapsyl, zork… Det finns en lång rad olika förslutningar, framförallt ifråga om vin.

Alkos produktkommunikationschef, Master of Wine Taina Vilkuna, berättar att naturkorken fortfarande är den överlägset vanligaste flaskförslutaren runt om i vinvärlden. I Finland är situationen en annan.

”Finländarna uppskattar praktiska lösningar och därför har skruvkorken/skruvkapsylen rönt stor framgång hos oss. Förslutaren, som är lätt att öppna och stänga utan redskap, håller tätt även när flaskan är öppnad”, säger hon.

Under de senaste åren har andelarna olika förslutartyper varit relativt konstanta hos Alko. Flaskorna med skruvkork/skruvkapsyl i metall och lådförpackningarna står båda för ungefär en tredjedel av Alkos vinförsäljning, medan flaskorna med naturkork endast står för under en femtedel av försäljningen. Förpackningar med andra förslutartyper är ovanliga.

Taina Vilkuna berättar att producenterna förpackar sina viner olika beroende på marknaden. Orsaken är att konsumenterna i olika länderna föredrar olika typer av förslutning.

”I Kina går det inte att sälja rödvin i flaskor med skruvkork/skruvkapsyl eftersom kineserna vill ha naturkork i sina vinflaskor. Detsamma gäller i stor utsträckning den amerikanska marknaden”, säger hon.

Skruvkork eller naturkork, är naturkork alltid det bästa alternativet?

Många anser att naturkork är det bästa alternativet när det handlar om kvalitetsvin, i synnerhet om vinet är avsett för lagring. Saken är ändå inte så enkel.

”Förnuftiga producenter väljer förslutning enligt vad som är bäst med tanke på vinet och dess hållbarhet. Den bästa lösningen är inte alltid naturkork. De känsliga och friska aromerna hos exempelvis sauvignon blanc från Nya Zeeland mår bäst i flaskor med skruvkork/skruvkapsyl. Förslutningstypen skyddar effektivt vinets subtila aromer mot korkpåverkan och oxidering”, säger Taina Vilkuna.

Vinvärlden saknar fortfarande erfarenhet av långvarig lagring av premiumviner på flaska med skruvkork/skruvkapsyl. Producenterna gör fortlöpande undersökningar och experiment.

”Det räcker länge innan man kan avgöra om exempelvis de bästa röda vinerna från Bordeaux är lika förnäma efter 5, 15 och 30 års lagring på flaska med skruvkork/skruvkapsyl som på flaska med naturkork. Provningar hittills har visat att förslutningen har viss inverkan på aromerna, men liksom i andra vinsammanhang handlar det till stor del om subjektiva förnimmelser”, säger Taina Vilkuna.

Skruvkorken har klarat sig bra i blindprovningar

Vid flera blindprovningar har vin förvarat i flaska med skruvkork/skruvkapsyl klarat sig bättre än vin förvarat i flaska med naturkork. Vinets fruktiga aromer håller sig bättre under en skruvkork/skruvkapsyl än under en naturkork och därtill undviks smakpåverkan från korken. Vin under skruvkork/skruvkapsyl håller dessutom jämnare kvalitet än vin under naturkork.

Taina Vilkuna berättar att förespråkarna för vardera förslutningstekniken satsar på produktutveckling, vilket bland annat har visat sig genom att antalet så kallade korkfel har minskat avsevärt under de senaste tjugo åren. Förespråkarna för skruvkork/skruvkapsyl har utvecklat nya tätningslösningar som, i likhet med naturkork, möjliggör kontrollerad andning under lagringen.

Vinflaskornas olika förslutningar – vad, var och när?

  • Naturkork tillverkas av korkekens bark. Det elastiska materialet är unikt – korken håller sig tät från decennium till decennium trots den rådande fuktigheten. Naturkorken släpper igenom en mikroskopisk mängd syre, vilket gagnar lagringen på flaska. Det största problemet är fenomenet korkfel, som innebär att naturkorken avger oönskade föreningar som förändrar vinets smakväld. Dessutom är naturkorkarnas kvalitet inte helt jämn, vilket bland annat kan leda till att vinet ibland nås av för stor mängd syre. Urvalet av naturkork präglas av relativt stora pris- och kvalitetsskillnader. Läs om att upptäcka defekta korkar.

  • Naturkorkar används både för viner och mousserande viner. Korkarna har dock olika utseende. Det mousserande vinet har en kork som är tydligt bredare och den sticker också längre ut från flaskmynningen. Flaskan öppnas antingen med handen eller med en öppnare för mousserande vin. Vinflaskans kork i sin tur sitter helt instucken i flaskan och man behöver en korkskruv för att öppna flaskan. 

  • Skruvkorkar/skruvkapsyler i metall är lättanvända förslutningar som bevarar vinets aromer. Denna typ av förslutning ger mycket sällan upphov till korkfel. Om förslutningen är alltför tät kan reduktionen leda till uppkomst av oönskade aromer som för tankarna till ägg eller våta sockor. Liksom ifråga om naturkork präglas urvalet av pris- och kvalitetsskillnader. I dag finns det särskilda skruvkorkar/skruvkapsyler avsedda för vin som skall lagras.

Så här öppnar du ett vin försett med skruvkork i metall:

1. Ta tag med ena handen runt flaskstommen och placera andra handen under korken men ovanpå metallkapseln.

2. Håll hårt i flaskhalsen och vrid flaskan med din andra hand.

3. Skruvkorken öppnas som av sig själv.

Det går alltså lättare att öppna flaskan om du inte håller i korken utan tar tag alldeles under korken, men med handen ovanpå kapseln. För en att öppna en skruvkapsyl i metall behöver man alltså inte en flasköppnare.

  • Plastförslutare, det vill säga skruvkapsyler i plast, används för förslutning av bland annat vinlådor, plastflaskor och så kallade piccoloflaskor. Dessa viner, som inte är avsedda för lagring utan för relativt omgående konsumtion, håller cirka ett år från inköpsdagen.

  • Lådvin med kran är ett utmärkt alternativ om man endast konsumerar en del av drycken per gång. Förpackningslösningen är ekologisk eftersom materialet kan återvinnas. Lådvin lämpar sig inte för lagring eller långvarig förvaring, utan det bör avnjutas relativt snart efter inköpet.

  • Glasproppen, som är en tät förslutning i likhet med skruvkapsylen, lämpar sig bäst för vin som skall avnjutas som ungt. Förslutarens fördelar är den tilltalande formen och möjligheten till enkel återförslutning. Eftersom glasproppen är en dyr förslutare används den främst i förnämare sammanhang.

  • Syntetkorken blev allmän på 1990-talet. Den förmånliga förslutaren, som inte ger upphov till korkfel, fungerar ofta som alternativ till naturkork. Förslutaren används främst i samband med förmånliga viner som skall avnjutas som unga. Syntetkorkens hårda material kan skada tefloniserade korkskruvar.

  • Kronkapsylen används främst för förslutning av ölflaskor, men den lämpar sig även för vinflaskor. Fastän den förmånliga, lättanvända och lufttäta kronkapsylen i flera avseenden är en optimal förslutartyp för flaskor med ungt vin är den ovanlig av imageskäl. Kronkapsylen förekommer främst i samband med trendiga mousserande och spritsiga naturviner av pét nat- eller pétillant naturel-typ.

  • Zork, som är en ny typ av plastkork utvecklad i Australien, används främst i samband med mousserande vin. Plastkorken har en mekanism som möjliggör återförslutning av flaskan. Förslutaren är ännu relativt ovanlig.

Vilken förslutartyp är mest ekologisk?

Kolspåret diskuteras även inom dryckesvärlden. Förslutartypen inverkar i viss mån på vinets miljövänlighet.

”Naturkorken har det minsta kolspåret. Många anser att naturkorkens kolspår är negativt eftersom korkeksodlingarna binder koldioxid. Metallförslutningarna har ett större kolspår, men ifråga om dem måste man beakta om metallen är återvunnen och om förslutningen återvinns efter användningen. Syntetkorkens kolspår ligger mellan naturkorkens och metallförslutningens”, säger Taina Vilkuna.

Ifråga om glasflaskor betonar hon att glaset och tillverkningsenergin står för lejonparten av kolspåret. Lätta glasflaskor, som har ett avsevärt mindre kolspår än tunga, är ett miljövänligt förpackningsalternativ.

Förpackningens vikt, den därmed förbundna transportenergin och möjligheten till återvinning är viktiga faktorer med tanke på kolspåret. Lådförpackningar, kartongförpackningar och vinpåsar har ett relativt litet kolspår eftersom förpackningarna är lätta och materialet är återvinningsvänligt.

Text Lasse Pakarinen

Taina Vilkuna

Alkos produktkommunikations-chef, Master of Wine Taina Vilkuna vet nästan allt och lite till om viner. Taina har arbetat över 30 år hos Alko. Sin nuvarande position har hon skött sedan 2006. Taina är en efterfrågad föreläsare både inom och utanför Alko. Hennes hjärta klappar särskilt för champagnernas rika och mångskiftande smakvärld.