Snabbmatens nya liv

1980-talet: grillar som säljer mjölk och ananashamburgare inslagna i smörpapper. Ett hopp till 2010-talet: publiken på musikfestivalen bjuds på läcker festivalmat och gourmetburgare kan köpas på de mest oväntade ställena. Under Restaurangdagen, som ordnas fyra gånger om året, kan vem som helst idka restaurangverksamhet till och med på öppen gata.

När vi gick in det nya millenniet blev god mat en livsstil. Nu håller maten på att bli stadskultur.

”Gatuköken är en slags motreaktion mot både fine dining och färdigmatskulturen. Den nya trenden vänder upp och ner på begreppen. Snabbmaten har länge haft ett skamfilat rykte, men med goda råvaror är den allt annat än fy skam”, säger företagaren, fotografen och kokboksförfattaren Jenni Häyrinen som många förknippar med den populära matbloggen Liemessä.

Gatuköken återspeglar trenderna inom matvärlden. I dag står mat från bland annat Mellanöstern och Mexiko högt i kurs. Den nya matkulturen karakteriseras av stor fördomsfrihet: i en ramenburgare är brödet ersatt av ramennudlar, värdefulla råvaror, till exempel hummer, serveras med enkelt korvbröd...

I bästa fall fungerar gatuköken som en inkörsport till främmande kulturer.

Gatuköken kan väcka minnen från resor till främmande länder och föra tankarna till exempelvis små asiatiska restauranger eller läckerheter inhandlade i ett myller av människor, mopeder och tuktukar.

”För många finländare är maten och den lokala matkulturen ett centralt tema vid resor utomlands. Om man vill få ut det mesta av en matresa lönar det sig i allmänhet att välja små, men bra lokala restauranger och matställen”, säger Jenni Häyrinen.

Under sina resor i Finland har Häyrinen och även mången annan lagt

märke till att restaurangerna serverar skandinaviska rätter. De finländska alternativen är fortfarande ganska få. Häyrinen önskar att gatuköksivern ska sprida sig till hela landet.

”Många associerar ordet snabbmat med dålig och ohälsosam mat, men snabbmaten kan faktiskt vara både god och av hög kvalitet. Jag hoppas att finländarna lär sig att inte dra likhetstecken mellan snabbmat och skräpmat!”

Kokboken Katukeittiö – parempaa roskaruokaa (ung. Gatuköket – bra snabbmat), som utkom i våras, är en bild av författaren som gärna tillreder lättlagad mat av goda råvaror med glimten i ögat. Filosofin i boken är densamma som i gatuköken, nämligen att undvika onödigt galanteri utan att ge avkall på kvaliteten.

”Finländarna tillreder både hamburgare och pizza i sina kök fastän rätterna upplevs som färdigvaror. Min bok låter läsaren välja graden av hemlagat. Man kan nöja sig med att endast steka köttet till hamburgaren, eller välja att göra allting, inklusive brödet, köttet, senapen och fyllningen själv.”

Enligt Häyrinen accentueras råvarornas betydelse och tillagningen i enkla rätter. Man kan tillreda till exempel hamburgare på många sätt, som varken är dyra eller särskilt svåra. Och man kan alltid fuska lite, till exempel genom att använda färdigt ciabatta­bröd som man fräser upp i en stekpanna. Den som tycker om att stå i köket och laga mat kan njuta av matlagningen en hel dag.

Häyrinen vet av egen erfarenhet att man kan leva länge på snabbmat av den bättre sorten. Till hennes favoriter hör ölblinier, som man delar med andra, och familjens ekologiska söndagsmat, restpizza, som innehåller det man hittar i skafferiet och kylskåpet: frukt, nötter, smetana...

”Gatuköken går en lysande framtid till mötes och världen är full av smaker att undersöka”, säger Jenni Häyrinen.


Reseptit:

Jenni Häyrisen haukiburgerit