Beaujolais överraskar med sin mångsidighet

Redan antikens romare insåg att kullarna i Beaujolais lämpade sig väl för vinodling. I dag börjar fruktträdgårdarna i regionen, som ligger i östra centrala Frankrike, i nordvästra Lyon och sträcker sig norrut hela vägen till Mâconnais-regionen i Bourgogne. Pärlbandet av högklassiga vinbyar i Mâcon fortsätter med byarna i Beaujolais.

När man går från söder mot norr förändras landskapet, och vinsluttningarna blir brantare. Skillnaderna mellan vingårdarna har beaktats i de regionala märkningarna i Beaujolais. Det finns sammanlagt tolv märkningar. Beaujolais och Beaujolais-Villages är de mest omfattande märkningarna. Dessutom finns det tio utsedda cru-byar i kärnan av området norr. Viner från de här orterna anses vara av särskilt hög kvalitet.

Skillnader mellan olika delområden i vinregionen Beaujolais

Vinträdgårdarna har placerats på varierande ställen. I cru-byarna är sluttningarna vända mot söder och där får vinrankorna mycket sol. Därför är vinerna från dessa byar starkare än vinerna på andra håll i regionen. Jordmånen och mikroklimatet varierar, och skillnaderna mellan olika delområden kan urskiljas i vinernas smak. Odlingsförhållandenas samlade effekt kallas för terroir. Vinhuset spelar naturligtvis också en viktig roll.

Beaujolaisregionen producerar fortfarande ofta ganska lätta och bärdrivna viner, men de håller väl för lagring. I den andra ändan kan man hitta fylligare viner som fått mogna på ekfat. Vinproducenterna har lyssnat på kundernas önskemål och därför följer också många traditionella vinproducenter idag en modern, mer rik vinstil.

Området producerar också alltmer rosévin. Dessutom odlar en del av gårdarna ljusa Chardonnay-druvor.

Druvan Gamay är populär i Beaujolais

Beaujolais anses vara en del av ­vinregionen Bourgogne, men området är så unikt att det ­nästan lika ofta räknas som en egen region.

Den största skillnaden är druvsorten. Medan Pinot Noir dominerar bland de röda vinerna i resten av Bourgogne, är det den mindre kända druvan Gamay som är etta i Beaujolais.

Gamay beskrivs ibland som en druva som endast producerar lätta och bäriga viner. I verkligheten ger den också strukturerade viner med mörka aromer som håller för lagring. Druvan är en riktig kameleont som kan producera mycket olika viner beroende på vingården och vinproducenten.

Druvans mångsidighet återspeglas i vinerna från Beaujolais.

Beaujolais är ett mångsidigt matvin

Vid middagsbordet är beaujolais ett mångsidigt vin. Beaujolais dominerar inte med sina aromer, utan bärigheten framhäver matens smaker.

Vinets nedtonade franska elegans passar fint med det klassiska franska kökets delikatesser, som sist och slutligen inte är särskilt fylliga till smaken.

Det närliggande Lyon är känt för sin gastronomi. Beaujolais är en väsentlig del av vin­­utbudet där, det hör hemma både på traditionella bouchon-kvarterskrogar och högklassiga restauranger.

Och varför inte? Beaujolais matchar allt från fet fisk till ett mångsidigt julbord.

Nouveau-vinet från den nya skörden tillverkas med en speciell koldioxidjäsning, macération carbonique, som snabbar upp processen för vinframställning. Resultatet är ett exceptionellt fruktigt vin, som kan ha nyanser av till exempel hallon, jordgubbe eller banan.

Beaujolais nouveau är ett bärigt och syrligt vin som passar till många olika maträtter, från fisk och sallader till ostar och franskt kallskuret. Vinet balanserar ut det feta kallskurna köttet.

Viner från cru-byar har ett slags djup som håller med starka smaker såsom viltfågel och annat kött på samma sätt som pinot noir-viner från Bourgogne.

Text Lasse Pakarinen, expert Timo Tossavainen, Alkos produktchef för viner